TidningsIda

– om böcker och språk

Med pennan (datorn) i högsta hugg

En händelse som är någonstans på gränsen mellan barndom och vuxenlivet ska författas. Gärna nu. Gärna till i morgon. En historia från ens eget liv, kanske lite uppskruvad, kanske lite förvriden.  “Ni får gärna hitta på något, men det kan ni inte” var lärarens ord.

Så vad gör jag då här om jag egentligen borde skriva något annat?

På något konstigt sätt känns det som att bloggen är ett bra sätt att börja skriva. Skriva om lite annat, saker som är helt irrelevanta för det jag egentligen ska skriva. Då kommer den där välbekanta skrivklådan. Den där skrivklådan som  då och då sätter sig i fingrarna och får dem att greppa efter alla pennor som finns i närheten, eller ivrigt hamra på alla sorters tangenter som finns i närheten.

Tyvärr händer det alltför sällan när det verkligen behövs. Kan man få skrivklåda på beställning? I så fall vill jag gärna ha det nu. Med detsamma. På en gång. Tack.

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    *



    You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

%d bloggers like this: