TidningsIda

– om böcker och språk

Det är så här det ska vara!

Dolken från tunisDolken från Tunis
Agatha Christie
Damm förlag (ursprungligen utgiven 1926)

Hercule Poirot har gått i pension och flyttat till den lilla byn King’s Abbott, och ingen vet vem han är. Så ska det vara, han är inte där för att jobba. Men visst gör det lite ont i hans stolta hjärta när folk inte har hört talas om honom.

Som i alla små Agatha Christie-byar känner alla varandra. Och alla vet vad som händer. De vet vilka som ska förlova sig och vissa som är arga på varandra. Och i den här boken berättas allting utifrån doktorns perspektiv, som kanske är den som känner allra flest.

Därför får vi se saker som inte Poirot ser, och vara med den kvällen Mr Ackroyd blir mördad, på ett annat sätt än vad vi kanske annars inte fått. Men vad hjälper det – som läsare är man trots det inte smartare än den store detektiven.

Och det är så här jag tycker att en deckare ska vara. Små pusselbitar här och där, man har möjligheten att foga samman dem. Men självklart klarar man ytterst sällan av att göra det. Det gör dock Poirot och boken är full av aha-upplevelser.

Kanske utom när det gäller mördaren. Det hade jag nog inte gissat. Fast, jo, den här gången gjorde jag det. Eftersom jag redan sett det som tv-program. Men det dröjde ändå ganska länge innan jag lyckades minnas vem han var.

Categories
Betyg: 3

    Your email address will not be published. Required fields are marked *

    *



    You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

%d bloggers like this: