Att tvingas kämpa vidare

Jag har tidigare skrivit (flera gånger till och med, tror jag?) om att språket är den i stort sett enda faktorn som kan få mig att sluta läsa en bok. Och jag är nästan där igen nu. Inte riktigt, men språket stör mig. Jag läser just nu Susanna Alakoskis Svinalängorna – en bok som tydligen ska vara såååå fantastisk.

Men jag har svårt att se det. Just för att jag har svårt för böcker där språket är annorlunda. Tolka mig inte fel nu. Jag menar inte att jag har något emot det finska och brytningarna. Däremot är det hur hon skriver, med prat i vanliga meningar och den allmänna meningsstrukturen. Den gör det svårt för mig att fokusera och läsa vidare.

Förhoppningsvis kommer jag in i det. För det vore ju synd om den är så fantastisk som alla säger och jag missar det.


2 thoughts on “Att tvingas kämpa vidare”

  1. Ja, jag tycker verkligen att du missar något om du ger upp Svinalängorna! Fast Håpas du trifs bra i fengelset är ännu bättre (den är skriven i samma stil..). 🙂

  2. Hej tidningsida: Tack för att du besökte mig. Paris är värt flera besök. Man får aldrig nog av den staden. Det finns alltid något nytta att upptäcka kultur, litteratur, mat och vin och allt vackert att se på.
    Jag håller med dig med Svinalängorna. Jag var inte heller så imponerad.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *