Grusade drömmar om ett nytt liv

vi-kom-over-havetEn liten bok som inte ser så speciellt mycket ut för världen. Men den där lilla boken innehåller så mycket mer än vad man någonsin kan ana vid en första anblick.

Det är precis vad Julie Otsukas berättelse om de japanska kvinnor som efter första världskriget klev på en båt för att korsa Stilla havet i jakt på ett nytt liv är. De är vad vi i dag kallar för postorderfruar och allt de vet om sin framtid har de hört via en agentur och i små brev från sina framtida män. Förväntningarna på det nya livet på andra sidan havet är stora, livet kan ju inte bli mycket sämre än vad det var hemma i Japan. De har packat med sig sina finaste saker och det de tror att de inte klarar sig utan. Vissa ser inte bakåt alls, andra undrar redan vad de gett sig in på.

Sättet som historien berättas på är inte heller det vanliga. Det finns inte någon huvudperson, vi får inte se sakerna ur någon specifik karaktärs perspektiv. Till en början känns det som att det bara är ett sätt att inleda historien på, men det visar sig snart att det inte är så. I stället är det en helt briljant berättarteknik som gör att den här historien blir någonting helt annorlunda mot andra böcker.

Det är också en historielektion. Ingenting vi visste om (åtminstone inte jag) och ingenting vi får lära oss på våra historielektioner i skolan.

Den här lektionen innehåller dock allt från att kvinnorna faktiskt reste till USA på det sättet till hur de behandlades där. Det är en historia om grusade förhoppningar, hemlängtan och inte minst rasism.

Bra, viktigt, intressant, chockerande, hemsk och lärorikt. Allt på en och samma gång. Det är vad denna lilla, lilla bok på bara 171 sidor är.

Titel: Vi kom över havet
Författare: Julie Otsuka
Förlag och år: Bonnier pocket (2013)
Betyg: T T T T


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *