Month: February 2015

Digrare och mer blandat än någonsin

Månadssammanfattning – februari 2015.

Ibland får jag för mig att det går trögt med läsningen, att jag borde läsa mer. Men så tittar jag till på statistiken och, knäpp som jag är ibland, jämför med förra året. Och inser att jag inte alls läser lite, i alla fall inte jämfört med mig själv. För så mycket som jag läser nu var det nog faktiskt länge sedan jag läste. Det här årets första två månader har jag läst sammanlagt 15 böcker. Förra året var siffran vid samma tidpunkt “bara” åtta. Så det är något att säga till mig själv när jag känner att det går trögt.

Men det är inte bara mängden som är bättre. Jag tycker också att jag läser med blandat. Den här månaden har jag blandat erotik (mer senare om vad jag tyckte om mr Grey och hela den hypen) med Nobelpristagare, deckare med fakta. Och klämt in lite sagor däremellan. Man kan verkligen inte påstå att jag hållit mig till en enda genre.

Jag har också blandat format. Jag har läst en hel del e-böcker (tack vare Mofibo), inbundna och danskt band. Ingen pocket, dock. Jag har både köpt, lånat och abonnerat på böcker.

Jag blandar helt enkelt väldigt mycket just nu, på alla fronter. Och det känns väldigt bra.

Böcker lästa i februari:
Astrid Lindgren: Britt-Mari lättar sitt hjärta (Inbunden/126 s)
Denise Rudberg: Ett litet snedsprång (E-bok/432 s)
Astrid Lindgren: Kati i Amerika (Inbunden/189 s)
Patrick Modiano: Dora Bruder (Danskt band/119 s)
E L James: Femtio nyanser av honom (E-bok/560 s)
Bea Uusma: Expeditionen – min kärlekshistoria (E-bok/240 s)
Alexis Ragougneau: Madonnan i Notre Dame (e-bok/235 s)

Lästa böcker: 7
Manliga/kvinnliga författare: 2/4
Svenska författare: 3
Deckare/spänning: 2
Sanning: 2
Klassiker: 0
Inbundet/pocket(danskt band)/E-bok/ljudbok: 2/1/4/0
Sidor: 1 901

Åh, underbara Astrid

dennadagenSå fort jag hörde att det skulle komma en biografi om Astrid Lindgren visste jag att jag ville läsa den. När jag hade sett dokumentären på tv i julas blev jag ännu mer säker. Det finns så många sidor hos mina största förebild som jag totalt hade missat, och som bara gör henne ännu större i mina ögon.

Jag var orolig att biografin och dokumentären skulle ta ut varandra. Men det blev tvärtom. Det verkar nästan som att de har pratat med varandra och bestämt vem som ska fokusera på vad för att det inte ska krocka. Självklart måste saker förekomma i båda, men det den ena bara nämner kort går den andra in på djupet på.

Genom att läsa om hela hennes liv får jag så många nya bilder av den kvinna som varit min förebild i så många år, ja snarast hela mitt liv. Och också en förståelse till varför hon skriver som hon gör och vad olika saker i de olika böckerna egentligen betyder.

Astrid Lindgren var långt ifrån bara en duktig sagotant. Hon var också en fantastisk människa. Det visar biografin på ett mycket tydligt sätt. Läs den.

T T T T
Titel: Denna dagen, ett liv – en biografi över Astrid Lindgren
Författare: Jens Andersen
Förlag och år: Norstedts (2014)
Typ och sidor: E-bok – 432 sidor

Lite sugen på omläsning

gone-girlI går kväll såg vi filmatiseringen av Gone girl, en bok jag läste för lite drygt ett år sedan och tyckte var riktigt bra. Och jag gillade även filmen, tyckte att den faktiskt för ovanlighetens skull gjorde boken riktig rättvisa.

Dock satt jag och funderade på en del detaljer och händelser som jag inte riktigt mindes och undrade om det gick till så i boken eller om det var ändrat i filmen. Så nu är jag nästan sugen på att läsa om boken igen. En spännande reaktion, eftersom jag sällan läser om böcker och framför allt inte så kort tid efter att jag läst dem.

Vi får väl se hur jag gör.

När det vänder

Till helgens bokbloggsjerka hos Annika finns det två frågor och man väljer om man vill besvara bara den ena eller båda. Självklart kan jag inte låta bli att ta båda.

1. Har du läst en bokserie som du slutade tycka om under resans gång? Varför?
Jag tyckte mycket om Hungerspelen, mest på grund av den person som Katniss får vara. En ung, stark tjej som klarar sig själv och som verkligen inte behöver någon man att luta sig mot. Hon går sin egen väg. Men i den andra och tredje boken slutade jag tycka om dem. Dels för att handlingen blir lite för skruvad och fantasy-aktig för min smak, men mest för att jag inte riktigt gillar hur Katniss förändras. Ibland tänker jag att jag skulle ha slutat läsa efter den första boken.

2. Vilken bok har haft det perfekta slutet?
Härom veckan skrev jag en krönika om hur jag gillar oväntade kärlekshistorier och oväntade slut, det vill säga även när det inte alltid slutar lyckligt. Därmed kanske mitt val kan råka spoila lite, men jag tycker nog faktiskt En dag har det perfekta slutet. För att författaren vågar låta oss tvivla på om de ska bli ett par hela vägen och sedan slå till med det slut vi minst av allt hade väntat oss.

Dagens reafynd

IMG_2837

Sex böcker – inbundna – blev det. För under 500 kronor. Det får väl ändå anses vara ganska okej? Och jag har ganska bra argument till allihop.

  • Svarthuset av Peter May. Tipsad om av inte mindre än tre deckarfantaster på jobbet. Så den borde verkligen vara bra.
  • Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Den bästa boken jag läste förra året och som sådan så vill jag även ha den i min ägo, om inte annat så för att kunna låna ut den till andra så att fler får ta del av den fantastiskt bra historien.
  • Mannen som inte kunde ljuga av Dan Josefsson. Quick-historien fascinerar mig, och även här har jag säkra källor på att den ska vara riktigt bra.
  • Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Jag har som mål att varje bokrea köpa mig minst en ny klassiker. Den här gången föll valet såhär.
  • Americanah av Chimamanda Ngozie Adichie. Efterlängtad och länge tänkt att läsa. Och den har en underbar färg som gör sig bra i min bokhylla.
  • Sophies historia av Jojo Moyes. Också länge velat läsa – och äga – efter att ha läst Livet efter dig. Tror att det kan vara en framtida favoritförfattare.

Godkända anledningar, eller hur?
Vad har du fyndat i dag?

Perfekt nyhet för mig

Dagens andra goda nyhet kom under eftermiddagen. Mofibo, abonnemangstjänsten för e-böcker, som jag har prenumererat på sedan någon gång i julas har nu även börjat med ljudböcker. Utan att höja priset. 

Perfekt för mig, som tycker att de har ett riktigt bra utbud av e-böcker till ett vettigt pris. Och som dessutom ofta hoppar på Storytel helt i onödan när jag egentligen bara är ute efter EB stunds lyssning på en tågresa.  

Utbudet verkar ganska svagt än så länge, men jag hoppas att det blir bättre. Och så sällan som jag lyssnar så kommer det nog att räcka till. 

Vackra Astrid-böcker i litet format

astrid_my_news_desk

Jag har länge varit dålig på att läsa noveller och kortare historier. Men när jag växte upp hade mormor en bok av Astrid Lindgren med bara kortare sagor – som Nils Karlsson Pyssling, Allra käraste syster och I skymningslandet – i, som jag fullkomligt älskade. Jag vet inte hur många gånger jag läst den och jag tvingade min syster och mina kusiner att lyssna på när jag läste högt ur den otaliga gånger.

Därför blir jag glad när jag i dag på morgonen får veta att förlaget Novellix nu ger ut fem av Astrid Lindgrens korta berättelser i sina vackra små format, med nya omslag. Historierna som ges ut är MäritTu tu tu!Prinsessan som inte ville leka, I Skymningslandet. Dessutom ger de också ut novellen Luise Justine Mejer – en kärleksroman från 1700-talets Tyskland.

Jag tror att de kan få mig att bli lite nostalgisk till alla lov som spenderades hos mormor. Därför hoppas jag att jag lyckas få dem att hitta hem till min brevlåda inom kort.

Det ständigt dåliga samvetet

Veckans bokbloggsjerka hos Annika handlar om ett ämne som är ganska aktuellt för egen del, och därför har jag med stor iver kikat runt hos alla andra som svarat för att få tips:

Var (och hur) bloggar du?

Var är en ganska enkel fråga. För oftast sitter jag i soffhörnet uppkrupen med laptopen i knät. När det väl blir av. Jag försöker använda mig av mobilen till och från, men det känns inte alltid som att det blir supersnyggt när man försöker lägga upp bilder och så där så det blir lite av ett hinder.

Det där med hur är svårare, för det är ju där inspirationen kommer in i bilden. Det är den jag har svårt med. Just nu är det roligare att läsa än att blogga, även om de egentligen borde hänga ihop. Sedan ett tag tillbaka ligger jag ständigt efter med recensioner av de böcker jag läst och det är ganska ont om allmänna inlägg också. Men jag försöker och när inspirationen väl finns där så blir det ofta många inlägg på kort tid. Jag inspireras på något sätt av inspirationen själv, är jag pepp så blir det bättre.

 

Så det är med andra ord lite upp och ner, och mitt ständigt dåliga samvete är att jag glömmer bort bloggen och inte uppdaterar tillräckligt ofta.

Jag ska som sagt fortsätta kika runt efter tips och hoppas att jag lyckas hitta någon slags inspiration hos alla er andra som får mig att bli mer regelbunden i mitt bloggande.

Nobelpristagare på en söndag

IMG_2756I kväll har jag tagit en tur genom Paris tillsammans med Patrick Modiano.

 

En historia att både skratta och gråta åt

viDouglas hade sett fram emot när hans och Connies son skulle flytta hemifrån. Då skulle de äntligen få mer tid för sig själva. Därför blir han rejält förvånad när Connie avslöjar att även hon tänker flytta – samtidigt som sonen.
Först väntar dock en sedan länge planerad tågluff genom Europa, hela familjen tillsammans. Det kanske kan bli det som räddar allting, tänker Douglas. Resan då Connie inser hur mycket familjen, och han, betyder för henne.
Om allt går lika fantastiskt som i Douglas drömmar? Inte direkt…

Det här är inte lika fantastiskt som David Nicholls tidigare bok, En dag. Det är lite småroligt emellanåt, men framför allt tycker jag synd om Douglas som verkligen tror att han gör allt han kan när han försöker, men allt blir ändå bara fel. Trots att han  har planerat allt in i minsta detalj och inte förstår hur de andra två ens kan tänka på att spontant göra något annat förstår han inte hur de kan missa saker.

Och det är de små detaljerna som gör historien. Som det faktum att Douglas forskar på bananflugor. Det säger en hel del om honom. Eller hur han lyckas boka in dem på ett sexhotell i Holland. Ofta är det svårt att veta om man ska skratta eller gråta…

Men det jag trots allt gillar mest med den här boken slutet. Jag ska inte säga vad det är som händer i slutet, men definitivt inte det man hade räknat med. Jag sätter punkt där och uppmanar dig helt enkelt att läsa den själv i stället.

Titel: Vi
Författare: David Nicholls
Förlag och år: Printz publishing (2014)
Typ och sidor: Inbunden – 421 sidor
Betyg: T T T T

1 2