TidningsIda

– om böcker och språk

Den bästa sortens feel good

Polly och Chris tvingas sätta sitt företag i konkurs och inser samtidigt att de nog ska göra samma sak med sitt förhållande. Eftersom de knappt har några pengar att leva på bestämmer sig Polly för att leta efter det billigast tänkbara boendet – vilket visar sig vara en fallfärdig lägenhet ovanpå ett gammalt bageri, på en ö. Trots hennes bästa väns himlande ögon flyttar hon dit och börjar leta efter orken att ta tag i sitt liv. För att lugna sig ägnar hon sig åt sin favoritsyssla bakning, någonting som snart gör att hon kommer i konflikt med ägaren till den lilla öns bageri. Inte lätt.

Det bästa med den här boken är humorn som träffar rätt nästan hela tiden – och alla underbara beskrivningar av brödbakningen. Jag får nästan svårt att fortsätta läsa för att jag så gärna vill gå och baka bröd i stället. Eller möjligtvis äta det, det hade också funkat.

Plus att jag, precis som Polly, vill ha en liten lunnefågel att ta hand om. Neil, som hon döper honom till, känns så underbart söt. Och visst, det kanske är en detalj som egentligen känns lite överdriven men ibland behöver man små söta lunnefåglar som återvänder för att de älskar en.

Kärlekshistorierna hade jag dock klarat mig utan. Polly lyckas både bli förtjust i en fiskare och en biodlare, och jag antar att tanken är att jag ska börja fundera på vem av dem hon ska välja och hur det ska gå. Men ärligt talat skiter jag fullständigt i det, jag är mer intressant av brödbakningen och Pollys sätt att varva ner.

Får jag också flytta till en liten ö och bara baka bröd?

T T T
Det lilla bageriet på strandpromenaden
Jenny Colgan
Förlag: Massoli förlag (2015)

Categories
Bakning, Betyg: 3, Feel good

    4 comments already | Leave your own comment

  1. 3/9/2016 | 10:45 Permalink

    Den här har jag tänkt läsa snart. Hoppas att tycka om den.

    Respond to this comment

  2. 3/9/2016 | 12:51 Permalink

    Haha, jag förstår vad du menar, men ändå kul att beskrivningarna av brödbakningen och den lilla fågeln är det mest intressanta 🙂 Låter litet likt hur jag känner för “Pingvinlektionerna”. Jag bryr mig inte om att det är fullt kaos och att folket i Argentina fruktar för sina liv när militären störtar landets ledare. Jag bryr mig bara om den lilla pingvinen, som är en så bra lyssnare. Tittar en rakt i ögonen, blinkar med höger öga och sedan med vänster. Som blir glad när man kommer hem och springer fram och tillbaka och flaxar med vingarna av glädje.

    Respond to this comment

  3. 3/10/2016 | 11:10 Permalink

    En jättehärlig bok! Jag ser fram emot hennes nästa.

    Respond to this comment

  4. 3/28/2016 | 23:26 Permalink

    Åh! Vill läsa, gillar Colgans böcker 🙂

    Respond to this comment

  5. Your email address will not be published. Required fields are marked *

    *



    You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

%d bloggers like this: