Varför fascinerar Mamma Mu?

Jag har nästan alltid haft någon slags dröm om att bli barnboksförfattare. Och därför fascinerar lyckade barnboksförfattare mig något enormt. För jag tror verkligen att det är svårare att bli framgångsrik när man skriver för barn – just för att barn är mer kritiska än vuxna. Är det dåligt så fortsätter ett barn inte. 

Därför lockades jag av seminariet Ryck mig i fjädern, med Jujja Wieslander och Sven Nordqvist, om varför Mamma Mu och Kråkan fascinerar. 

Allting började med att Jujja och hennes man skrev sånger och fick för sig att ge ut dem som skivor. När radion sedan ville ha dem behövdes det någon som pratade också och eftersom det fanns sånger om en ko och om en kråka fick de börja prata. Och då föddes karaktärerna. 

Sedan skulle det göras en adventskalender – och eftersom de sett de fina ko-bilderna i Pettson hörde de av sig till Sven. 

– Kråkan fastnade de för direkt, men Mamma Mu fick jag göra om ett par gånger, säger Sven. 

– Jag tror Kråkan ligger närmare ditt hjärta, säger Jujja. 


Jujja pratar även om hur viktigt det är att de gör saker så som barnen gör. Det är inte de vuxna som står i centrum och gör rätt, det är barnen. 

– Det centrala är barnens lek. Vad gör de för nånting och var kommer de ifrån? Barnens lek är som vår teater men de har det mycket lättare än oss. 

Hon säger sedan något som ja tycker känns oerhört viktigt idag:

– Jag tycker ofta stt vi glömmer leken. Det är sånt fokus på kunskap, men det är ju genom leken de lär sig. 

Tyvärr blir det inte så mycket om det som var lite av själva ämnet för seminariet (som jag hade velat veta mer om) men Sven säger ändå om vad han tror gör att Mamma Mu och Kråkan har fascinerat i 30 år. 

– Folk känner igen sig i relationen, både barn och vuxna. Att man försöker vara äkta. Människor är ju rätt lika över världen ändå.

Och så är det säkert. 


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *