Vill du bli bloggambassadör 2014?

Massa.JPG

Det senaste året har jag varit bloggambassadör för Bokmässan i Göteborg – och det har varit en upplevelse jag sent ska glömma. Först uppladdningen inför, genom att lära känna en massa trevliga människor och ha intressanta diskussioner både på bloggen och communityn. Sedan själva mässan – som knappt går att beskriva i ord. Och så efteråt, med minnen och diskussioner igen. Jag är oerhört tacksam för att jag har fått vara med om det här.

Och nu är det snart dags att lämna över stafettpinnen till nästa års lyckliga ambassadörer. Bokmässan söker nämligen tolv nya bokbloggare som ska ta över. Senast den 29 november vill de ha din ansökan så passa på att läsa mer och anmäla dig. Du kommer inte att ångra dig om du gör det och blir utvald!

Mässan i punktform

Det bästa: Att jag fick möjlighet att vara där alla fyra dagar och att vara det tillsammans med så många trevliga bloggare som är precis lika galna som jag.

Det sämsta: Att jag inte tänkte på att ta ledigt en extra dag. Det var tungt att gå upp på måndagsmorgonen.

moran6

Det mest oväntade: Att jag skulle visa mig ha anlag för att faktiskt bli lite starstruck. Jag trodde att min syster hade ensamrätt på det. Men så klev Caitlin Moran fram till signeringsbordet…

Bästa seminarium: Martin Schibbyes och Johan Perssons.

Sämsta seminarium: Genomgången av höstens deckare på lördagen var ganska tråkig. De hade ju inte behövt läsa innantill riktigt hela tiden.

Roligaste seminarium: Caitlin Moran, utan tvekan.

mingel2

Trevligaste: Att få träffa så många andra bokbloggare och få se vilka som gömmer sig bakom bloggnamnen. Jag hoppas att vi ses igen!

Buttraste: Jan Guillou som knappt sa ett ord vid signeringen.

Svåraste köp: Jag fick kämpa för Lena Sundströms Spår. Planen var att köpa den när hon pratade hos Folket i bild, men förlagsmänniskan hade bara med sig typ fem-sex ex till montern. Så jag fick leta reda på var jag skulle kunna hitta henne härnäst.

Antal böcker som följde med hem: 21

Antal räkmackor: 0 – vi vände när vi såg den långa långa kön. Med på en liten gata en bit upp låg en butik med supergoda mackor för 35 kronor, inklusive dricka.

Tack alla ni som gjorde mässan till en så underbar upplevelse; framför allt då mina bloggambassadörskollegor och människorna från Bokmässan. Tack!

En diger hög

bokkopJag har fått med mig en minst sagt diger hög böcker hem från Bokmässan. Riktigt så många hade jag inte räknat med. Jag kan trösta mig med att alla inte är betalda – högen till vänster i bild är fådd eller tillbytt. Och när jag tänker på det känns det aningen bättre. Även om jag kanske egentligen borde ha försökt hålla igen. Det här är ju ändå ganska många månaders läsning. En bok saknas dock, och det är för att jag ska ge bort den. Hen får inte se vad det är.

Men jag får väl helt enkelt vara nöjd med att jag har fått utöka min boksamling fint. Jag kan ju låta bli att köpa fler böcker på ett halvår eller så. Eller, en måste jag köpa. För det var så jag fick Leif GW Perssons och Karin Alvtegens böcker. Genom att gå med i Bonniers bokklubb och lova att köpa minst en bok det kommande halvåret. För det skulle jag få antingen GW:s eller Alvtegens bok. Men kvinnan i montern sneglade på min bloggambasssdörsknapp och sa att förresten så kunde jag få båda.

astridHelt okej för min del. Chansen att jag kommer att vilja köpa någon bok det kommande halvåret är ju ganska stor.

Förutom böcker köpte jag mig dessutom ett fint bokstöd, med Astrid Lindgren som motiv.

Författaren som själv lägger ut sina böcker på nätet

Read More

Paolo Coelho är en modern författare i den betydelsen att han bloggar och är väldigt aktiv på sociala medier. Om precis det skulle han därför få prata på Digitala torget på söndagens bokmässa. Den världskände författaren har inte kunnat komma till mässan, men det behöver ju inte vara något problem. Han är med oss via Skype i stället och passar dessutom på att ge oss en kort guidad tur genom hans vardagsrum.
– Det är viktigt att kunna interagera med sina läsare. Jag förstår inte varför inte fler författare bloggar och är aktiva på sociala medier.

coelho

– Människorna är kärnan i allt du gör. Om du inte agerar med människor gör du ingenting, säger han och berättar om hur han en gång i tiden hade en dröm om att bo i ett stort fint hus vid en stor fin sjö, helt ensam.
Där skulle han skriva den mest fantastiska romanen. Men så förverkligade han sin dröm – och skrev en tråkig roman, just för att han skrev den utan att ha människor omkring sig.
– Så nu skriver jag alltid bland människor, säger han.

Hans relation till intervjuaren Annika Widebeck är uppenbarligen varm. Hon har träffat honom i hans hem och de återkommer ofta till det, till väldigt interna saker. Lite sådär för den som inte har sett dokumentären hon gjorde där (för de som jag missade att den sändes före intervjun. Men det gör inget.

Paulo Coelho har en väldigt intressant åsikt när det gäller det digitala och böckernas framtid. Trots att han är författare sjunger han inte pappersbokens lov. Nej, han lägger själv ut sina böcker på olika piratsidor på nätet – för att fler ska få ta del av dem.

– Jag försvarar inte piratkopieringen i sig, men jag försvarar innehåll som når läsaren.
Han tar upp ett exempel på hur han för flera år sedan fick höra att Ryssland inte skulle trycka hans bok eftersom det rådde brist på papper. Han ville då ge folket en chans att kunna ladda ner Alkemisten från internet och såg till att det blev så. När det gick bättre för landet nästa år och böckerna kunde säljas igen, såldes 10 000 exemplar i stället för de 3 000 som sålts tidigare år.
– Många säger att jag kan göra det här (lägga ut mina böcker gratis) för att jag är rik nu. Men det är inte poängen. Målet var alltid att bli läst. Jag tror att det är alla författares mål.

Han tycker att fler författare borde ha samma inställning. Och trots att många pratar om att läsandet förändras på ett negativt sätt så är han optimistisk inför framtiden.
– Systemet kommer att förändras, oavsett om det är reading on demand, pappersböcker eller e-böcker så kommer folk att läsa. Det är huvudsaken.

Sista dagens allra sista intryck

Read More

Eftersom Paolo Coelho fick betydligt längre tid än vad jag hade trott (det kan ha varit jag som missuppfattade) så fick jag strunta i en punkt i planeringen mitt på dagen. I stället tog jag mig ner på mässgolvet och hälsade på en vän jag inte sett på drygt två år. Trevligt!

massasondag1

Eftermiddagen ägnades sedan till största delen åt att vandra runt. Folkmassan hade skingrats en aning och det var faktiskt möjligt att röra sig relativt fritt. Jag tittade på en massa böcker, men köpte inga. Eller jo, en, men den är faktiskt en födelsedagspresent till någon som jag inte vet om hen läser, så vilken bok det var får ni inte veta. Jag passade på att lyssna på företaget Readly, som erbjuder till tidningsabonnemang till surfplatta och telefon. Mest reklam, men också lite prat om hur de tycker att det är viktigt att följa med tiden, och ha ett abonnemang för tidningar som liknar det för musik och film.

Jag lyssnade även kort på Anna Jansson, Lena Mathijs, Sara Kadefors, och många fler. Jag såg den förmodligen längsta signeringskö jag sett – till Don Rosa. Och så avslutade jag allt med att lägga mitt namn i en skål hos GT för att kunna vinna en bok. Och till min stora förvåning kunde jag gå därifrån med Åke Edwardsons Marconi Park.

Sedan var det dags att gå mot tåget och åka hem till Kalmar. Nu är mässan över för i år. Men inte inläggen. Ni kommer att få höra mer om min helg och se fler bilder. Jag hoppas att ni vill det, för jag har fortfarande mycket att berätta.

Sista dagen – mer intryck

Read More

Bra Uusma berättar om varför hon är så oerhört fascinerad över Andreéexpeditionen – och att hon aldrig någonsin kommer kunna släppa det. 

Mia Öhrn bakar franska kakor. 

Var tvungen att gå och lyssna på Caitlin Moran igen – och få lite bättre bilder på henne den här gången. Så fler kommer. 

Jonas Jonasson i DN:s monter. 

 

Paulo Coelho via Skype från sitt hem. Han sa en massa bra saker om framtidens litteratur och piratkopiering. Så mycket bra att det kommer bli ett eget inlägg lite senare. 

Verket är fullbordat

Read More

Dagens sista seminarium blev med Jonas Gardell och Björn Wiman (DN). Temat var självklart det faktum att Torka aldrig tårar utan handskar nu är fullbordat. Men det blev också mycket prat om religion och huruvida Gardell är en religiös författare.

Och han är fantastisk att lyssna på. Det är verkligen ingen tvekan om hur mycket det betyder för honom att han har lyckats berätta den och att den har fått ett så fantastiskt mottagande. Han växlar humor med att vara seriös och gråta. Och det är verkligen ingen tvekan om hur viktig den här historien är.