Category: Chicklit

Läser just nu

kottebok

Jag måste erkänna att En liten värld av Åsa Hellberg överraskar mig. Det var en bok jag inte visste fanns förrän den, liksom Bridget Jones, plötsligt låg i min brevlåda. Och nu när jag närmar mig slutet får den klart godkänd. Lite overklig och lite för mycket sammanträffanden, men det struntar jag i just nu.

OCH – har man inte bokbloggarkatt får man använda sig av sin bokbloggarkotte. Det här är afrikanska pygméigelkotten Kiwis debut på bloggen. Hittills har hon bara synts på Instagram och Facebook, men nu får hon bli en litteraturkotte också 😉

Precis rätt – vid rätt tillfälle

karriarkoksbesvarKarriär och köksbesvär – Sophie Kinsella.
Egentligen är jag inget Sophie Kinsella-fan. Men ibland misstänker jag att jag håller på att bli. För jag har kommit fram till att jag söker mig till hennes böcker vid vissa speciella tillfällen. Och de där tillfällena är alltid desamma. Nämligen när jag har en liten läsdipp och befinner mig mellan två böcker utan att kunna ta mig vidare. Och då är de helt perfekta.

Så också Karriär och köksbesvär. Samantha är jurist, en framgångsrik sådan. Men när hon upptäcker att hon råkat sabba en enorm affär flyr hon staden, utan att prata med någon om vad som hänt. Av en total slump råkar hon få jobb som hembiträde i en liten by. Det kanske helt enkelt är bra att göra någonting annat en stund. Men det finns ett litet problem. Samantha kan ingenting om att sköta ett hushåll och definitivt inte laga mat. Och så är ju trädgårdsmästaren så fruktansvärt snygg också…

Det är ingen tvekan om vad som ska hända och hur allt ska skruva till sig, men det gör ingenting. För det är det jag tycker om med de här böckerna. Jag vet vad jag får och det är därför jag vill ha dem. Jag skäms för Samantha emellanåt, men nästa sekund sitter jag och småskrattar åt situationerna hon har satt sig själv i. Precis som det ska vara med en riktigt bra chicklit.

Och vips, så är läshumöret på topp igen.

T T T T
Titel: Karriär och köksbesvär
Författare: Sophie Kinsella
Förlag och år: Damm förlag 2008
Typ och sidor: Inbunden – 367 sidor

Med hopp om bättring

Det har gått lite trögt med läsningen den här månaden och nu börjar det bli dags att göra någonting åt det. Och vad passar då bättre än att få i gång läslusten igen med en enkel, lättläst och smårolig chick-lit av Sophie Kinsella?

Med hjälp av Karriär och köksbesvär hoppas jag att läslusten raskt infinner sig och sedan tar mig vidare till alla de andra böckerna jag vill läsa just nu.

Sorgligt om den djupaste vänskapen

Dorothy Koomson – Min bästa väns dotterMin bästa väns dotter – Dorothy Koomson.
Kamryn och Adele var bästa vänner och trodde att de alltid skulle förbli det. Men när Adele bara dagar före Kamryns bröllop råkar avslöja att Kamryns blivande man är pappa till Adeles dotter Tegan är allt förstört. Kamryn lämnade både Adele och sin stora kärlek och svär att aldrig träffa dem igen. Men några år senare dimper ett brev ner, ett brev som förklarar att Adele är döende. Och när de båda två mötts igen efter så många år vill Adele att Kamryn ska adoptera Tegan. Något som verkligen inte blir lätt.

Mänskliga relationer, svängningarna mellan sorg och glädje och starka personligheter är det jag tycker är Dorothy Koomsons styrka. Även om den tredje boken jag läser av henne är svagare än de två tidigare så finns de delarna med här. Självklart blir man berörd av vänskapen, sorgen och framför allt av den lilla Tegan som kämpar med att förstå att hon har en ny mamma som inte kommer att lämna henne.

Jag hade klarat mig med det, jag behöver inte dessutom någon kärlekshistoria mellan Kamryn och hennes nya chef – det blir liksom lite kaka på kaka. För hur Kamryn kämpar med att förstå sin bästa väns agerande och historia samtidigt som hon sörjer alla de år de förlorade är starkt. Det är en tuff resa, med rejäla upp- och nedgångar, men ändå tvivlar man aldrig på att hon ska klara det. För kärleken till den lilla spröda fyraåringen blir bara starkare för varje dag som går.


Titel:
Min bästa väns dotter
Författare: Dorothy Koomson
Förlag och år: Norstedts 2008
Typ: Pocket – 411 sidor

22 december: Lättläst och julmysigt

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon som håller sig på precis rätt sida om gränsen för att bli sötsliskigt. I stället blir det perfekt slöläsning i mellandagarna när hjärnan inte riktigt orkar hänga med efter all julmat. Rachel har precis förlorat allting som betytt någonting i hennes liv, men i stället ärvt en hundgård. Hon är fast besluten att sälja gården, men åker i alla fall dit för att ta reda på vad det är och om det finns några gömda skatter i mosterns hus. Men, som man kan gissa, allt blir inte riktigt som hon hade tänkt sig.

Det är som sagt lagom mysigt och lagom långt. Även för den som i vanliga fall inte läser så mycket chicklit, som jag, så blir det här en lagom dos som går lätt att sluka.

Se hela adventskalendern här, nu närmar vi oss lucka 24 med överraskningen i…

Med potential att bli en av de bästa

Nya kontakter
Sophie Kinsella
Damm förlag 2012
Inbunden – 367 sidor

Mina enda tidigare kontakter med Sophie Kinsella var när jag läste igenom en hel rad Shopaholic-böcker förra sommaren – och till min stora förvåning tyckte att de var ganska bra. Sedan dess har jag på flera håll hört (läst) att hennes fristående berättelser ska vara mycket bättre började jag bli sugen. Slutligen föll jag för frestelsen när jag läste om Nya kontakter hos Enligt O. Det verkade helt enkelt vara en smårolig, mysig och lättläst bok.

Och om man ska sammanfatta det kort så var det precis vad det var. Huvudperson är Poppy Wyatt som precis har förlovat sig med sin (och alla andras drömprins) och nu har hans släktring på fingret. Eller snarare hade, för när boken börjar har Poppy precis lyckats med att tappa bort ringen på ett hotell. Och som inte det vore nog blir hennes mobiltelefon stulen samtidigt. Hur ska hon då få veta när hotellpersonen hittar hennes ring? Det är bråttom och som tur är hittar hon av en ren slump en mobiltelefon i en papperskorg. Finder’s keepers, eller? Det är dock början på en virrig kontakt med affärsmannen Sam Roxton, vars sekreterare tidigare ägde mobilen. Poppy envisas med att få behålla telefonen, och som tack vidarebefordra alla viktiga sms och mejl.

Så gott är allt väl och jag fnissar ibland högt åt allt som Poppy verkar ställa till. Och framför allt åt alla små fotnoter som hela tiden dyker upp i boken – Poppy har nämligen bestämt sig för att bli en mästare på fotnoter och det är hon verkligen. Delar i historien kommenteras hela tiden längre ner på sidan. Ett annorlunda, men väldigt roligt sätt att använda sig av i en roman.

Jag önskar att det hade stannat på den här nivån. Så länge kontakten mellan Sam och Poppy sker via telefonen och håller sig till vardagliga problem är allt bra för min del. Men när Poppy ska hjälpa till med att ta reda på vem som vill Sams chef illa spårar det ur helt och hållet för mig. Hela den delen hade jag gärna varit utan.

I så fall hade det varit en av de bästa chicklit-böckerna jag läst. Men nu blir det tyvärr inte så.

På rätt sida gränsen av för gulligt

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar – Lucy DillonEnsamma hjärtan och hemlösa hundar
Lucy Dillon (2009)
Inbunden – 454 sidor

Det här hade lätt kunnat bli för mycket. För puttinuttigt och för klyschigt. Rachel har precis “lyckats” bli av med jobb, lägenhet och pojkvän när hon får veta att hon ärver sin mosters gård och hundstall. Med bävan inser hon att hon måste ta sig dit för att i alla fall gå igenom mosterns alla saker och reda upp vad hon ska göra med allting. Det gamla livet finns dock hela tiden kvar i bakhuvudet och redan från det att hon sätter foten på gården är det tydligt att hon inte hör hemma där. Veterinären George är snabb att håna henne för hennes fina stadskläder som inte kommer att klara en sekund bland alla hundhår. Kanske är det lite av vad som får Rachel att bestämma sig för att faktiskt göra sitt bästa för hundarna – eller också inser hon helt enkelt att hon tycker om dem. För snart är hon mitt uppe i det vardagliga livet i hundstallet, med promenader, städning och försök att adoptera bort stackars hemlösa hundar till familjer som kan ta bättre hand om dem. Och mitt i allt detta dyker självklart kärleken upp också.

Det balanserar hela tiden på gränsen. Men när det tippar över så tippar det oftast över till rätt sida. Där det som hade kunnat vara för mysigt och kärleksfullt i stället blir alldeles lagom och går att ta till sig. Jag hade klarat mig utan Rachels speciella tidigare förhållande (en gift man) och att hans fru söker upp henne, utan att vara bitter. Jag hade klarat mig utan ett besked längre in i boken som förändrar Rachels inställning till mycket (vill inte spoila). Det är sådana saker som nästan tippar över åt fel håll. Men hundarna är mysiga och jag tycker om Rachel. Jag hade velat se henne gå tillbaka ännu mer i moster Dots historia för att få veta mer om henne, men antar att det hade blivit en helt annan historia. Men jag hade velat veta hur storstadskvinnan blev en ensam kvinna på ett hundstall. indirekt är säkert tanken att det ska berättas genom Rachels sätt att hamna på gården och bli kvar. Men jag hade velat ha det i fokus.

Som mysig avslappningsläsning är det dock relativt perfekt. Och som tur är finns det en hel del problem som inte löser sig allt för lätt. Lite tankekraft kräver den ändå, men allra trevligast är att det är läsning som bara flyter på.

Lite underhållande, men inte mer än så

Elsas mode – Sofi FahrmanElsas mode
Sofi Fahrman (2009)
309 sidor

Elsa vill inget hellre än att stanna kvar i New York, men ekonomi och andra problem tvingar henne hem till Sverige igen. Men som tur är möter hon en riktig gentleman på planet och hon slipper i alla fall bosätta sig utanför Borås igen. I stället väntar Stockholm, med helt nya äventyr. Den kaxiga, envisa tjejen börjar som kafébiträde men får helt plötsligt upp ögonen för modebloggarnas underbara värld. Och det är väl klar den passar henne bra – hon som är så modeintresserad och har lite annan ingång på ämnet än alla andra. Klart hon ska lyckas!

Och självklart lyckas hon också. Vad hade det annars varit för chick lit? Lika självklart lyckas hon få kontakt med en oerhört snygg designer och få honom intresserad av henne. Men allt går inte som det ska – så klart. Precis som en äkta chicklit ska vara. Precis det jag inte riktigt gillar. Elsas liv är lite underhållande, men mer än så blir det inte riktigt för min del. Det kanske säger mer om mig än boken, men jag fastnar inte och tycker inte att Elsa verkar vara speciellt sympatisk. Snarare jobbig och det blir lite irriterande att allt går så bra för henne. Det är nästan lite skönt när det väl är någonting som går emot hennes vilja.

Men självklart slutar det lyckligt, eller hur?