Category: Dikter

Märta Tikkanen – Århundradets kärlekssaga

Mer än bara poesi

Märta Tikkanen – Århundradets kärlekssagaÅrhundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen.
Jag brukar alltid säga att det här med dikter inte är min grej. Men efter att ha läst hela (tidigare bara utdrag ur) Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga inser jag att jag kanske bara har läst fel dikter. Jag kanske helt enkelt inte har hittat rätt.

För här finns det någonting som jag faller för. Ett lätt, men ändå ärligt språk. Inte ett försök att krångla till allting och enbart vara vacker. Snarare tvärtom. Det är skitigt, äckligt och hemskt – men sant och oerhört ärligt. De små berättelserna om kärlek, misstro, alkholism och bråk berör verkligen på djupet och jag faller pladask för flera av hennes dikter om relationen med sin man – som inte alltid är den lättaste att leva med. Som:

För mej
kan kärleken aldrig vara
två som kryper ihop
i ett hörn
medan livet brusar förbi

För mej
måste kärleken alltid vara
många som kämpar i bredd
– också du, också jag –
mitt uppe
mitt ute i livet

Visst är det fint? Tack Märta Tikkanen, för att jag förstå vad bra poesi kan vara. Och tack Kim, som tyckte att jag borde läsa boken.


Titel: Århundradets kärlekssaga
Författare: Märta Tikkanen
Första utgivningsår: 1978
Typ och sidor: Inbunden – 211 sidor

Vad jag önskar att jag kunde läsa

Fredag betyder bokbloggsjerka hos Annika och den här veckan lyder frågan:

Vilken genre önskar du att du kunde läsa, men som du bara inte kan stå ut med?

Jag måste svara poesi på den frågan. För visst finns det annat som jag inte läser (typ science fiction) men som jag heller inte direkt önskar att jag läste mer av.

Det gör jag däremot när det gäller poesi. Jag har flera vänner som älskar poesi och även skriver egna dikter och det verkar så härligt att kunna variera skönlitterär läsning med diktläsning. Plus att jag tror att dikter kan säga mycket mer, eftersom det till stor del handlar om att läsa mellan raderna.

Men jag har svårt för det, jag hittar liksom inte flytet. Jag har inte riktigt lärt mig hur jag ska läsa dikter tror jag och därför undviker jag dem. Men jag gjorde ett undantag för ett tag sedan och läste (efter rekommendation från en kollega) Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga och tyckte faktiskt väldigt mycket om den.

Kanske handlar det egentligen bara om övning?

Kärlek, livet och konstiga dikter


Evolutionen och jag kommer inte överensEvolutionen och jag kommer inte överens
Fredrik Lindström
Atlantis (2010)

Barnets fodrade overall
i bävernylon
– alldeles för stor ena året
och redan
för trång
nästa säsong.

När den var perfekt
var vi någon annanstans,
mitt inne
i djupaste sommaren,
gick inte att nå.

Det fulländade livet
angår egentligen
inte oss,
men dess omloppsbana
är så retfullt synlig
ifrån jorden.

Dikten Här och nu visar rätt mycket av det som boken faktiskt är. En samling dikter – bekännelser väljer Fredrik Lindström själv att kalla dem för – som på något sätt handlar om livet, evolutionen eller människan. Korta eller långa, djupa eller ytliga. Vissa är bra, men de allra flesta har jag lite svårt att ta till mig. Jag läser om, försöker hitta en rytm.

Det tycker jag även syns i dikten här ovanför. Han delar upp dem, styckar dem bara där han tycker det ser bra ut. Det blir lite rörigt i mitt huvud, och ibland får jag svårt att följa med i vart han egentligen vill att jag ska ta vägen någonstans. Jag fastnar i formen, vilket aldrig är bra.

Jag tror att många av de här dikterna skulle vinna på att bli upplästa av Fredrik Lindström själv. På bokmässan, där jag lyssnade på honom i Språktidningens monter, läste han en av dem och det var en helt annan upplevelse. Så kanske borde han läsa in dem och ge ut dem som ljudbok i stället?