Två titlar på T

Ja, den här lilla utmaningen har dragit ut längre på tiden än vad jag hade tänkt mig. Men förhoppningsvis ska jag hinna klart innan året är slut och därför tänkte jag nu ta mig an två titlar som börjar på T ur min bokhylla.

Där hittade jag The Beatles (eller Then there was music som själva serien tydligen heter, båda börjar ju hur som på T) som är en mer bildbetonad faktabok om Beatles från start till slut. Jag kan inte påstå att jag faktiskt har läst igenom hela, men jag har bläddrat ett par gånger. Är man Beatlestok så är man.

Tusenskönor är Kristina Ohlssons andra bok, men den första jag läste av henne. Av en slump, eftersom jag fick i uppdrag att recensera den för Motala tidning. Och sedan var jag fast, letade snabbt upp hennes första bok och nu är hon en av mina absoluta favoritförfattare. Det är spännande och bra, och kanske är just Tusenskönor en av de bästa.

Spännande historier

När turen kom till S i bokhyllan fanns det en del att välja på, men det här är de två böcker jag valde att lyfta fram. Den olästa boken på bokstaven S är Sova hos fienden av Nancy Price. Jag snubblade över den på ett antikvariat i somras och insåg att den är grunden till filmen med Julia Roberts i huvudrollen, Sova med fienden som jag sett och tyckte mycket om. Den handlar om en kvinna som blir misshandlad av sin man och en dag bestämmer sig för att iscensätta sin död för att kunna fly och börja ett nytt liv. Men det visar sig inte vara riktigt lika lätt att fly från sitt förflutna som hon hade hoppats.

Den lästa boken är Belinda Bauers andra bok Skuggsida, som tyvärr är mycket svagare än både föregångaren Mörk jord och efterföljaren Ni älskar dem inte. Dock ändå läsvärd eftersom Bauer är expert på att blanda spänning med riktigt intressanta personer. I just den här boken introducerar hon lokalpolisen Jonas Holly som helt plötsligt står med en hel hög mord på sitt bord och tvingas samarbeta med rikspoliser. Men mördaren fortsätter att lura dem och ingenting är riktigt vad de hade trott.

Roligt och rättvist

Nej, några böcker vars titel börjar på Q finns det inte i min bokhylla, så det får bli ett raskt hopp från P till R i stället.

En vacker röd bok i min bokhylla är Mark Levengoods Rosor min kära, bara rosor. Men den är inte bara fin på utsidan, utan även på insidan. Mark berättar sina små anekdoter på ett så mysigt och tankvärt sätt. Att de dessutom är korta och lättläsa gör inte heller saken sämre.

Rättvisans rebell har jag inte läst, och den är heller inte min utan min sambos, men eftersom den ju står i min bokhylla tycker jag nog att den får räknas ändå. Det är en biografi över Desmond Tutu och skulle säkert inte vara helt ointressant att läsa om jag kom på den tanken.

På väg genom bokhyllan igen

Det var ganska länge sedan jag gick igenom senaste bokstaven i serien “I min bokhylla”. Därför tänkte jag att det var dags att återuppta denna småroliga serie och fortsatte att gå igenom min hylla. Nu är det dags för P och på den bokstaven hittade jag två lästa böcker som faktiskt båda gjorde mig lite besvikna.

Processen av Franz Kafka tycker jag har ett underbart omslag i den här nyutgåvan av Bonniers klassiker (och dessutom är ryggen vackert röd). Innehållet däremot var inte riktigt som jag hade tänkt mig, utan tungt och svårtolkat. Jag läste den nog dessutom vid fel tillfälle och hade lite svårt att ta till mig den. Kanske får den en andra chans, men det får i så fall dröja några år.

Jag fullkomligt älskar Kristina Ohlssons böcker, men den senaste, Paradisoffer, var tyvärr inte riktigt som de andra. Spännande, jovisst, men terrorhotet uppe i luften blir inte riktigt samma sak som brotten nere på jorden när Fredrika jobbade tillsammans med polisen. Men att det är bra är det som sagt ingen tvekan om, bara att det inte riktigt var vad jag hade väntat mig. Men förhoppningsvis blir nästa bok ännu bättre igen.

Om det hade varit lite annorlunda

När turen kom till bokstaven O lyckades jag bara hitta en enda bok i min bokhylla och det blev Om det så skulle kosta mig livet av Margaretha Sturesson. En bok som blev min som present men som dröjde ganska länge innan jag läste. Och när jag väl gjorde det blev jag inte jätteövertygad, även om jag tycker att det är lite sorgligt. En sann historia som tar sin början i en destruktiv sekt och slutar med att hon blir inlagd för sina psykiska problem. Det jag saknar är mer om sekten och lite mindre från sjukhuset.

Något överraskande

Norwegian wood lockade mig både på grund av Beatleslåten i titeln och på grund av författaren. Och det visade sig vara lika bra som jag hoppats. En annorlunda, men vacker kärlekshistoria som emellanåt är riktigt konstig, men stundtals också är fantastiskt känslomässig och underbar.

Krönikesamlingar är i vanliga fall inte min kopp te, men Liza Marklund lyckades motbevisa mig när hon släppte sin Nya röster sjunger samma sånger. Genom att strukturera upp samlingen med olika teman och att knyta an till den ena med den andras hjälp skapar hon en röd tråd som gör att det känns som att de olika texterna faktiskt hör ihop på riktigt och inte bara har råkat slängas ihop i samma bok.

Mycket starka historier

Målgång har jag ännu inte läst, men det verkar vara en historia om en stark kvinna och sådana brukar jag gilla. I just det här fallet är Jane Tomlinson en stark trebarnsmamma som är sjuk i cancer men ändå vägrar ge upp. Enligt baksida och Adlibris ska det vara en känslosam berättelse om hur deras liv har tett sig sedan den första domen kom, och det ska även vara svårt att hålla tårarna borta. Det låter lovande. Sanna, starka berättelser är verkligen någonting som faller mig i smaken.

Även Mig äger ingen är en stark och sann berättelse, men som jag däremot har läst. Åsa Linderborg berättar med ett barns naivitet om hur det var att växa upp med en alkoholiserad och fattig pappa. Det är på ett varmt sätt, men perspektiven växlar även i och med att hon själv blir äldre. Just när jag läste den här boken var jag inte stormförtjust men sedan jag fått anledning att återkomma till stycken några gånger har den växt i mina ögon och jag förstår vilken bra skildring det faktiskt är.

Läsvärt och lite lockande

Utmaningen “I min bokhylla” rullar vidare, sakta men säkert och i dag har turen kommit till bokstaven L. En relativt enkel bokstav och jag lyckades därför utan större problem att plocka fram en oläst och en läst L-bok.

Den olästa har Björn Ranelid skrivit, Lustmördarna. När jag var på bokmässan 2010 hittade jag den i ett pocketställ och tänkte att jag borde läsa någonting av honom för att se vad det egentligen är för man. Men det har inte blivit av. Och sedan han varit med i Melodifestivalen och liknande har jag inte direkt blivit mer sugen på att läsa hans bok. Men man ska aldrig säga aldrig, en dag kanske jag får för mig att undersöka vad det är som gör att många tycker om hans språk. Men det finns en risk att det dröjer.

Det gjorde det däremot inte när jag vann Lyckan, kärleken och meningen med livet i en tävling hos Hyllan. Och jag föll pladask förElizabeth Gilberts resa genom världen för att hitta sig själv. Utom möjligtvis delen där hon befinner sig på ett ashram i Indien, där blir det lite för segt. Annars föll mig det lite vardagsfilosofiska tänkandet helt i smaken och jag är helt klart lite sugen på att ta mig an fortsättningen I nöd och lust. Men den är ju på fel bokstav och finns inte i min bokhylla, så vi lämnar den helt enkelt därhän.

K-dags

Kunzelmann & Kunzelmann är en oläst bok som har stått i min bokhylla i ungefär ett och ett halvt år. Trots att jag önskade mig den har det inte blivit av att jag har läst den och jag har ärligt talat ingen aning om varför. Kanske helt enkelt för att det har dykt upp annat som jag hellre velat läsa på en gång.

Kackerlackorna är däremot läst och den andra boken i Jo Nesbøs serie om Harry Hole var bättre än den första, men den fick mig ändå inte helt fast. Trots det kunde jag inte sluta läsa om Holes äventyr i Asien, trots att jag irriterar mig på Hole i stort sett hela tiden. Men spännande är det helt klart, det kan man inte säga någonting annat.