Bra, men i fel format

Filosofiska söndagsklubben – Alexander McCall SmithFilosofiska söndagsklubben
Alexander McCall Smith
Damm förlag (2004)
Ljudbok

Isabel Dalhousie råkar efter en kväll på teatern se en man falla ner från översta balkongen i salongen. Han faller förbi henne och hon ser hans ansikte på väg ner mot marken. Den unge mannen överlever inte, och Isabel kan inte låta bli att fundera på hur han föll; snubblade han, eller blev han knuffad?

Isabel Dalhousie bor i Edinburgh och är redaktör för tidskriften Praktiskt tillämpad etik, vilket gör att hon ofta drar paralleller till det som händer runtomkring henne, på ett filosofiskt plan. Även den unge mannens död påverkar henne starkt och hon börjar nysta i vad det kan bero på. Hon blir lite av en privatspanare, vilket även får konsekvenser för henne själv.

Samtidigt som hon funderar på mannens död händer dock mycket annat. Mycket handlar om hennes brorsdotter Kate, som har en pojkvän som Isabel inte är speciellt förtjust i. Hon tycker i stället att Kate borde ta tillbaka sin gamle pojkvän Jamie. Så mycket handlar också om det, och hur Isabel skulle vilja bli av med Toby, som pojkvännen heter.

Jag tror tyvärr inte att jag fick en rättvis bild av den här boken genom att lyssna på den. Det tog lång tid innan jag som ovan ljudbokslyssnare kom in i historien, och det är lite för mycket sidohistorier för att jag riktigt ska fastna. Men jag misstänker starkt att jag hade fått en helt annan uppfattning av boken om jag i stället läst den.

För jag är intresserad av deckare, och av filosofi, så jag tror att det här hade varit en bra blandning. Jag har tidigare läst den första boken om Damernas Detektivbyrå och den gillade jag. Filosofiska söndagsklubben är i ungefär samma stil, vilket även innebär att den har många sidospår (som sagt). Något som jag tror kan vara både positivt och negativt, och i det här fallet blev mer negativt.

Men Isabel har ändå fångat mitt intresse. Mot slutet började jag fastna och jag vill veta mer om henne. Så det finns en stor chans att jag ger mig på nästa bok också, fast i klassiskt blädderformat då.

En läsig helg (och kanske lite skryt)

Det har varit bra för min läsning att vara sjuk. Jag har liksom fastnat i böckerna utan att egentligen ha något annat att göra. Så här mycket var nog faktiskt rätt länge sen jag läste.

I torsdags läste jag ut Skynda att älska av Alex Schulman. Och i fredags slukade jag de sista dikterna i Evolutionen och jag kommer inte överens av Fredrik Lindström.

Därpå påbörjade jag Skumtimmen av Johan Theorin och fastnade så totalt att jag låg och läste hela förmiddagen i dag, tills även den var slut.

Och efter att ha gnällt lite på ljudböcker i går så hittade jag en perfekt sysselsättning när man lyssnar på ljudböcker – virka! Så då tog även Filosofiska söndagsklubben slut.

Oj, oj, oj. Vart ska det här ta vägen?

(Ja, jag är lite stolt. Men framför allt glad för att jag kom in i ett sådant flow.)