Dags för en ny författarkväll – för både stora och små

Read More

Som bokälskare tycker jag självklart om tillfällen att lyssna på författare. Bokmässan är ju förstås alltid höstens första höjdpunkt, men direkt på tur på listan kommer Bokens afton här i Kalmar. Ett trevligt arrangemang där man får lyssna på sex olika författare som berättar om sina böcker och sitt författarskap, och sedan såklart tillfälle för konversation och boksignering. Som en miniatyrmässa, nästan.

Förra året infördes dessutom Lilla bokens afton, för barn- och ungdomsboksförfattare. Ett mycket gott initiativ, jag har flera år önskat mig någon barnboksförfattare på stora Bokens afton och då blev det ju ännu bättre såhär. Dessutom får barnen som går i årskurs fyra i Kalmar möjlighet att gå dit och träffa författarna dagen efter.

Ikväll är det dags och jag ska självklart gå dit. Det ska bli väldigt intressant i år, för det är en riktigt stark uppställning. Eller vad sägs om:

Martin Widmark, som bland annat ligger bakom succéerna om Lassemajas detektivbyrå och som är engagerad i frågor som gäller att få barn att läsa. Vill du läsa en längre intervju inför Bokens afton finns den här.
Annika Thor, aktuell med Dit ljuset inte når men som jag minns främst för En ö i havet som jag älskade både som bok och tv-serie när jag var liten. Har fått Augustpriset och sitter med i Svenska barnboksakademien.
Simon och Emma Leijnse, syskonpar från Kalmar som debuterat med äventyrsboken Sjörövarhjärta.
Kristina Ohlsson, författaren som formligen spottar ut sig böcker, både till vuxna och till barn. I mina ögon är hon Sveriges bästa deckarförfattare (för vuxna) och hon har även fått priser för sina barnböcker.
Patrik Bergström, fantasyförfattare som började skriva eftersom han själv älskar fantasy. Ingen författare jag har någon relation till, men det brukar bli väldigt intressant då.
Åsa Larsson och Ingela Korsell, skriver tillsammans fantasy för barn, men Åsa Larsson är även en framgångsrik deckarförfattare. 

Som ni ser, många stora och bra namn. Det råder ingen tvekan om att det kommer att bli en intressant kväll. Jag vet att Kristina Ohlsson är intressant att lyssna på och jag ser verkligen fram emot att höra Martin Widmark.

Det enda jag oroar mig för är att de inte kommer att få tid att gå mer på djupet när de pratar. Det brukar kännas kort även på den “riktiga” Bokens afton och här har de sex olika författarna/duoarna bara 1,5 timme på sig tillsammans. Det blir ju bara knappt en kvart var, med mellansnack och liknande.

Historiskt berörande

Om inte nu så när – Annika ThorOm inte nu så när
Annika Thor (2011)
Inbunden – 487 sidor

När jag var liten blev jag fullkomligt förälskad i Nellie och Steffi i En ö i havet. Både i bokform och på tv. Därför hoppades jag nog innerst inne att Om inte nu så när skulle kunna återskapa den känslan hos mig många år senare. För temat är samma; Sverige inför och lite under kriget (även om En ö i havet är mest under kriget, om jag inte missminner mig), människor som tvingats fly till Sverige, fördomar, hopp, sorg, rädsla… I Om inte nu så när är dock huvudpersonerna vuxna och har helt andra problem. Vi får följa med sex olika personer; bland annat Ilse och Arnold som är judar som flytt till Sverige och Ingrid som jobbar på utlänningsbyrån.

Det är just i de historierna jag fastnar mest. Ingrid, en ung svensk tjej som faller för den tyske journalisten Arnold trots att han är gammal nog att vara hennes pappa. Hur deras relation är problematisk i en tid där Sverige säger stå utanför nazismen, trots att judehatet finns även här. Och Ilse, som inget annat vill än att hennes familj ska få komma till henne i trygga Sverige. Hur hon sparar varenda liten krona och går med på att visa sig i underkläderna för sin chef för att få ett välbehövligt tillskott till den magra kassan.

De historierna berör verkligen. Jag har svårare att känna för personerna med en mer faktabetonad historia; som Birger och Stig Holmström som är högt uppsatta på utlänningsbyrån. De har det inte heller så lätt, men i deras historier ingår så mycket fakta att jag har svårt att ta till mig dem. Faktan behövs för att man ska förstå tidens problem, men den gör också att de andra historierna är så mycket skönare att läsa.

Framför allt kan man också bli förfärad. Lilla Sverige, som sa sig vara så neutralt och vackert. Vi var inte så himla perfekta vi heller. Det visar Annika Thor på att mycket bra sätt och även om man redan vet att så var fallet kan man ibland nästan inte låta bli att tappa hakan. Det är en bild som sällan visas upp i historieundervisningen i skolan och som därför absolut inte får glömmas bort. Vi måste komma ihåg vad som hände även här.