Fyra från att läsa-listan

fyraattlasaBläddrar runt lite hos Adlibris och Bokus – egentligen på jakt efter billiga pocketböcker i olika erbjudanden – men snubblar i stället in på avdelningar för nya och populära böcker hela tiden. Och därmed fortsätter jag i stället att utöka min läslista med allt fler böcker.

Just nu känner jag till exempel extremt mycket för att läsa de här fyra böckerna.

1. Anna Gavalda – Hjärtat i vår vänskap.
Helt enkelt för att jag fullkomligt älskar Anna Gavalda. Och jag vet att många säger att den här var något av en besvikelse men jag måste få bilda mig en egen uppfattning.

2. Carina Bergfeldt – Sju dagar kvar att leva.
Låter onekligen som ett intressant ämne, det här med dödsstraff. Och att hon faktiskt varit där och träffat folk låter ännu intressantare.

3. Romain Puertolas – Den lilla flickan som svalde ett moln lika stort som Eiffeltornet.
Jag har visserligen fortfarande inte läst om fakiren som fastnade i ett Ikeaskåp, men jag tyckte att Romain var underbar på bokmässan förra året. Så den här lockar definitivt.

4. Paula Hawkins – Kvinnan på tåget.
Verkar som att alla gillar den här, och eftersom jag ständigt är på jakt efter deckare/spänningsromaner som sticker ut från mängden vill jag tro att den här är en av dem.

Kanske kan någon av dem till och med hitta hem till mig?

 

Den långa läslistan blir ännu längre

Okej, jag fick med mig en hel del böcker hem från mässan. Men det stannar liksom inte där. För jag lyssnade på en hel del andra spännande författare och fick en hel del andra tips från andra på mässan. Därför finns det en lång lista på böcker jag verkligen vill läsa, förutom de jag ju faktiskt köpte.

  • Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson, en bok som jag hört så mycket gott om redan tidigare men nu blev ännu mer säker på.
  • Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Extremt stark marknadsföring och jag var nära att köpa den, men lyckades missa signeringarna och då fick det vara.
  • Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett Ikea-skåp av Romain Puértolas. Fantastisk författare och jag hoppas (önskar) att berättelsen kan leva upp till det.
  • Ödesgudinnan på Salong d’amour av Anna Jansson. När deckarförfattarinnan tar steget till feel good/humor låter det väldigt bra. I alla fall när hon själv pratar om det.
  • Jag blev inte speciellt sugen på Siri Hustvedts senastes, Den lysande världen. Men med tanke på hur upphaussad hon var före seminariet blir jag sugen på att läsa någonting annat av henne, till exempel Sommaren utan män.
  • Den lyckliga pessimisten av Jan Bylund och Mattias Lundberg. Ett fantastiskt roligt seminarium och förmodligen en fantastisk rolig bok. Men jag kände inget behov av att faktiskt äga den.
  • Sara Lövestam var briljant på Digitala torget och därför vill jag läsa hennes lilla gröna Grejen med verb. 
  • Seminariet med Lena Ebervall och Per E Samuelson fick mig att inse att jag ju faktiskt missat en av deras böcker, nämligen Ers majestäts olycklige Kurt. Bör åtgärdas.
  • Christoffer Carlssons två senaste böcker. Jag läste Den enögda kaninen och blev inte speciellt förtjust. Men han var bra att lyssna på och jag är villig att ge honom en ny chans.

Typ så tror jag. Ingen tvekan om vad jag gör resten av året, om man ska tro den här listan.

Att läsa den eller inte läsa den

Jag verkar vara en av få bokbloggare som inte har läst Cirkeln. Och som inte just nu är i full färd med att sluka uppföljaren Eld. De har helt enkelt inte lockat mig, inte verkat vara någonting för mig. Häxor är som sagt inte riktigt min kopp te. Plus att för varje positivt ord jag läser om dem blir jag nästan mer inställd på att inte läsa dem.

Tills för några dagar sedan. Helt plötsligt började jag fundera på om jag inte skulle ge mig på Cirkeln trots allt. Om inte annat så för att se vad det är för någonting. Och om jag inte skulle gilla den så skulle det på ett sätt kännas bra – att få vara ett undantag till vad alla andra tycker. Men så pendlar jag tillbaka igen – varför skulle jag läsa den, när jag tror att jag inte kommer gilla den och det finns så mycket annat jag vill läsa. För att den förmodligen är lättläst och att det är en sådan där bok som du vill kunna säga att du har läst, piper min inre röst tillbaka.

Men jag vet inte vem av rösterna som vinner. Jag fortsätter vara kluven och ser vad som händer. Kanske läser jag, kanske läser jag inte. Det återstår helt enkelt att se.

När någon annan får bestämma

Visst ska läsning vara fylld av lust. Det kan man inte säga någonting emot. Men en konsekvens av det är också att man alltid (i stort sett) läser samma sorts böcker, dag ut och dag in. Och självklart vet man också ofta vad man kommer att tycka om dem, redan innan man börjat läsa. Just för att det är en sådan bok som man alltid läser. Bra, förvisso. Men det kan också vara lite tråkigt.

Jag talar mest för mig själv, men jag kan tänka mig att det finns sådana som håller med mig. För ibland har man (läs jag om du hellre vill det) en tendens att alltid läsa exakt samma böcker. Och tänk då på alla böcker man missar, just för att man tror att det inte passar in i den tidigare läsrytmen/genren.

Därför är det ibland bra att någon annan bestämmer vad man ska läsa. Bokcirklar, skoluppgifter, bokpaket, recensionsex. Någon annan ger en chans att upptäcka helt nya möjligheter, helt nya böcker att älska eller hata. I stället för att man själv ska ha sina förutfattade meningar och därigenom strunta i det som inte passar in.

Så ibland önskar jag att någon helt enkelt kunde säga till mig vad jag ska läsa. Göra en lista, så att jag kan få förvånas. Emellanåt vore det en väldigt trevlig sak.