Tag: Belinda Bauer

Enormt besviken – men längtar ändå vidare

Skuggsida – Belinda BauerSkuggsida
Belinda Bauer (Modernista 2012)
Inbunden – 383 sidor

(En liten spoilervarning utfärdas, men mycket liten sådan)

Belinda Bauers debutroman Mörk jord tog mig med storm när jag läste den i slutet av förra året. Jag var fast från första sidan och från den sista sidan längtade jag efter att få läsa hennes nästa bok. Och på grund av min lathet så väntade jag tills den kom på svenska (och lite till). Men när jag väl hade fått hem den var det svårt att slita sig – än en gång.

I den här boken befinner vi oss fortfarande i ungefär samma område som i den första, men med en annan huvudperson. Jonas Holly är lokalpolis i området kring byn Shipcott och i bakgrunden finns även några av karaktärerna från Mörk jord. Han tar sitt arbete på största allvar, samtidigt som han anstränger sig för att ge sin sjuka fru en så bra tillvaro som möjligt. Arbetet är lugnt och relativt enkelt, tills den dag en äldre kvinna hittas kvävd i sin säng. Holly har ingen erfarenhet av mordutredningar, vilket den ytterst otrevlige kriminalinspektör som blir ditskickad med sitt team är snabb att utnyttja. Stackars Holly får skäll för både det ena och det andra och utnyttjas på ett skrattretande sätt. Men trots det erfarna teamet är det fler personer som blir mördade och kanske är det bara Holly som kan räkna ut hur man ska lyckas hitta mördaren. Men hur ska han kunna göra det om han inte tillåts någon insyn i utredningen?

Spänningen är det verkligen inget fel på, möjligtvis går det lite långsamt framåt emellanåt. Men det är skönt, jag får gott om tid att lära känna personerna på djupet och det är verkligen en av Belinda Bauers styrkor. Det är inte vilken kriminalroman som helst, utan det finns verkliga personer och känslor med i den här historien, precis som det gjorde i Mörk jord. Men det finns ett stort men – och eftersom det är närmare slutet så kommer jag inte att gå in på det. (Men du som är rädd för att ens få veta någon liten detalj om det borde nog sluta läsa här ändå)

Låt oss nöja oss med att säga att jag tycker att hon har gjort det oerhört enkelt för sig genom att fortsätta historien på det sätt hon har gjort. Och det är så synd, för fram tills dess älskar jag historien. Sen blir jag arg, ledsen och besviken. Och undrar hur sjutton hon lyckas fortsätta i nästa bok. Men trots det, eller kanske på grund av det, längtar jag efter att läsa nästa bok i serien om Holly och Shipcott. Fast jag tänker suga på den karamellen ett tag till, smälta besvikelsen från den här boken och bara komma ihåg det som var bra. (Och i det gäller även att glömma alla stora korrfel, som till exempel allra först i boken där Hollys fru får fel namn).

Låt oss hoppas att Belinda Bauer inte väljer en lätt utväg även i Finders Keepers.

Sista vinterdagen

I kväll säger vi visst adjö till vintern (även om det i det soliga och varma vädret utanför mitt fönster redan känns som om vi har gjort det) och eftersom jag hittade ett så fint, vintrigt citat i går kväll vill jag passa på att dela med mig av det innan det är för sent. Visst är det en otroligt fin beskrivning av snö?

De första flingorna singlade ner från den svarta sammetshimlen likt små vilsegångna stjärnor, och ett par minuter senare var det som om hela galaxer vräkte ner över Exmoor. Det fanns inte minsta vindpust som kunde försena eller blåsa bort de miljarder med små punkter av sönderdelat ljus som öste ner från ovan för att slutligen åter samlas till en glänsande, tyst, vit matta under himlen.

ur Skuggsida av Belinda Bauer

Välkommen tröst i regnrusket

De senaste två dagarna har jag fått två paket; ett väntat och ett oväntat. Allra först hittade jag ett paket i brevlådan i går – det som jag inte hade en aning om skulle komma. Det visade sig innehålla ett recensionsex från Nordstedts förlag – Den andalusiske mannen av Alexander Söderberg. En debutant jag aldrig hört talas om, men som bådar gott utifrån fram- och baksida.

I dag kom i stället en avi om att ett paket från Adlibris fanns att hämta på Pressbyrån. Mycket väntat och efterlängtat! För i det fanns nämligen en bok jag längtat väldigt länge efter – Skuggsida av Belinda Bauer. Resterande böcker “råkade” visst bara följa med i beställningen av en eller annan anledning. Och jag måste säga att jag är väldigt nyfiken på Chris Cleaves Little Bee.

Håller tummarna hos Annika

En av de böcker jag väldigt gärna skulle vilja läsa just nu är Belinda Bauers andra roman Skuggsida. Därför blev jag väldigt glad när jag upptäckte att Annika lottar ut just den på sin blogg nu. Jag håller alla tummar för att den ska hitta sin väg hem till mig!

En god tanke kan så lätt bli fel

Belinda Bauer – Mörk jordMörk jord
Belinda Bauer (2010)
Inbunden – 270 sidor

Varje dag i tre år har tolvårige Steven Lamb varit ute på den mystiska Exmoorheden och grävt. Antingen själv eller tillsammans med sin vän Lewis, även om Lewis visserligen inte hjälper till. För tre år sedan fick han nämligen veta varför hans mormor är så ledsen över sin döde son Billy. Varför hon varje dag står och tittar ut genom fönstret, bort över Exmoor. Morbror Billy blev mördad av en pedofil och barnamördare men kroppen hittades inte. Därför tror Steven att bara han kan hitta Billys kropp någonstans i jorden och visa upp den så kommer mormor att bli gladare och börja se honom; hennes levande barnbarn.

Stevens önskan att bli sedd och älskad är stark, liksom de flesta barns. Men han får den inte uppfylld. De gånger han blir sedd är det oftast för att han råkat ut för någonting som han inte kan berätta sanningen om, som att mobbarna har tagit hans jacka eller skor. Det är sorgligt att en så liten kille vill göra något så drastiskt bara för att få lite kärlek. När han dessutom vänder sig så långt som till mördaren själv för att få hjälp med att hitta sin morbror blir allt bara ännu sorgligare. Och hemskare. För man vet aldrig hur det ska gå och vad som faktiskt kan hända. Är det riskfritt att ta kontakt med en “ful gubbe”? Vad skulle mamma eller mormor säga om de visste?

Belinda Bauers debut är otroligt stark och känslosam och skriver sig med årets sista bok även in som en av de absolut bästa jag har läst 2011. Det är svårt att tro att det är hennes första bok och hon målar upp en så stark och levande bild av den svage, lite mesige Steven. Jag kommer att minnas honom länge, men även skildringen av psykopaten, pedofilen och mördaren Avery känns så verklig att det riktigt kryper genom kroppen på mig. En så oerhört ryslig människa – att man kan tänka och vara så känslokall som han är. Hu!

Bauers andra roman Darkside kom ut i höstas och kommer dessutom på svenska, under namnet Skuggsida, i vår. Och hennes tredje, Finders keepers, har precis kommit ut. Ett måste i vårens läsning!

 

1 2