TidningsIda

– om böcker och språk

Roligt och komiskt om något väldigt tänkvärt

dalig-karmaDålig karma – David Safier.
Vad som händer efter att vi dör är något vi människor ofta funderar på. Just detta har tyske författaren David Safier tagit fasta på i sin debutroman och lyckats göra det på ett både tänkvärt och hysteriskt roligt sätt. Nämligen i form av återfödelse.

Huvudperson är den tyska tv-profilen Kim Lange, som äntligen ska få ett stort tv-pris och en ha en helt fantastisk kväll i rampljuset. Men allt förändras när hon mitt under galan plötsligt dör (av att få rymdskrot i huvudet) – och återföds som myra. Ett liv under jord fanns inte riktigt med i hennes framgångsrika planer. Men eftersom hon dessutom råkar hamna i sin familjs trädgård får hon fortsätta följa sin mans och dotters liv och inser vad hon hade, men inte tog tillvara på. Så då börjar kampen för att samla bra karma för att kunna återfödas som något bättre djur, kanske en hund.

Visst är det till största delen väldigt roligt att läsa om stackars Kims kamp för att klättra på livsstegen. Men samtidigt finns det så mycket filosofiska tankar om hur vi egentligen lever våra liv och vad som är viktigt för oss att det är svårt att glömma det man precis har läst. Inte bara för att man kan fundera på om inte daggmasken man precis trampat på skulle ha kunnat vara en sedan länge (trodde vi) död kändis. Utan också för att man kan fundera på hur bra man själv beter sig mot sina nära och kära.

Och det är just de båda sidorna som gör den så fantastisk.

T T T T
Titel: 
Dålig karma
Författare: David Safier
Förlag: Bazar (2013)
Typ och sidor: Inbunden – 285 sidor

Dags att gå vidare – mot nästa litterära höjdpunkt

Boksmällan slog till med besked efter Bokmässan. Jag kom hem trött och lycklig. Och sedan har det liksom varit lite svårt att komma i gång på riktigt igen, både med läsandet och bloggandet. Intrycken har liksom varit tvungna att smältas, bubblan tvungen att spräckas. Men nu är jag tillbaka i vardagen igen och redo att ta tag i det vanliga bloggandet igen. Kanske kommer små anekdoter från mässan att fortsätta dyka upp då och då. Det kommer att ta tid att smälta det. Men ni kan vara lugna, det blir inte allt för mycket av det i taget. Dock ska all inspiration definitivt tas tillvara på. Både när det gäller bloggandet och läsandet.

Jag har ett litet projekt för min läsning på gång, nämligen att hinna läsa alla böcker som är aktuella för årets Bokens afton i Kalmar. Vilket innebär att jag på sisådär fyra veckor ska läsa Den sanna historien om Pinocchios näsa (Leif GW Persson), Lyckliga gatan (Liza Marklund), Rörgast (Johan Theorin), Systrar och bröder (Maria Sveland), Winston Churchill, del 1 (Bengt Liljegren) och Tina: Hur du enkelt lagar min allra godaste mat (Tina Nordström). Om det är ett rimligt mål eller inte får vi snart se.

Nu har vi ju dessutom ett Nobelpris att hetsa upp oss över, på torsdag. Jag tänker inte spekulera, för det kan jag inte, men spännande ska det onekligen bli.

Se Caitlin Moran prata om biblioteks betydelse

Tanken var att jag skulle filma lite under mitt besök på Bokmässan. Så blev dock inte riktigt fallet, utan jag kom bara hem med två filmer. Den ena är dock på Caitlin Moran, så jag kan dela med mig av henne till er. Här pratar hon på Internationella torget om hur viktigt det är att det finns bibliotek.

Mässan i punktform

Det bästa: Att jag fick möjlighet att vara där alla fyra dagar och att vara det tillsammans med så många trevliga bloggare som är precis lika galna som jag.

Det sämsta: Att jag inte tänkte på att ta ledigt en extra dag. Det var tungt att gå upp på måndagsmorgonen.

moran6

Det mest oväntade: Att jag skulle visa mig ha anlag för att faktiskt bli lite starstruck. Jag trodde att min syster hade ensamrätt på det. Men så klev Caitlin Moran fram till signeringsbordet…

Bästa seminarium: Martin Schibbyes och Johan Perssons.

Sämsta seminarium: Genomgången av höstens deckare på lördagen var ganska tråkig. De hade ju inte behövt läsa innantill riktigt hela tiden.

Roligaste seminarium: Caitlin Moran, utan tvekan.

mingel2

Trevligaste: Att få träffa så många andra bokbloggare och få se vilka som gömmer sig bakom bloggnamnen. Jag hoppas att vi ses igen!

Buttraste: Jan Guillou som knappt sa ett ord vid signeringen.

Svåraste köp: Jag fick kämpa för Lena Sundströms Spår. Planen var att köpa den när hon pratade hos Folket i bild, men förlagsmänniskan hade bara med sig typ fem-sex ex till montern. Så jag fick leta reda på var jag skulle kunna hitta henne härnäst.

Antal böcker som följde med hem: 21

Antal räkmackor: 0 – vi vände när vi såg den långa långa kön. Med på en liten gata en bit upp låg en butik med supergoda mackor för 35 kronor, inklusive dricka.

Tack alla ni som gjorde mässan till en så underbar upplevelse; framför allt då mina bloggambassadörskollegor och människorna från Bokmässan. Tack!

De små hälsningarna

signeringar

Fyra signerade böcker blev det på olika sätt på mässan. Det är egentligen ingenting jag tycker är jättespeciellt, men får man chansen så är det kul. Det blir ännu mer ett minne då. Så här är då de små hälsningarna från författarna till mig. Från David Safier, Cecilia Samartin, Lena Sundström och Caitlin Moran.

Författaren som själv lägger ut sina böcker på nätet

Paolo Coelho är en modern författare i den betydelsen att han bloggar och är väldigt aktiv på sociala medier. Om precis det skulle han därför få prata på Digitala torget på söndagens bokmässa. Den världskände författaren har inte kunnat komma till mässan, men det behöver ju inte vara något problem. Han är med oss via Skype i stället och passar dessutom på att ge oss en kort guidad tur genom hans vardagsrum.
– Det är viktigt att kunna interagera med sina läsare. Jag förstår inte varför inte fler författare bloggar och är aktiva på sociala medier.

coelho

– Människorna är kärnan i allt du gör. Om du inte agerar med människor gör du ingenting, säger han och berättar om hur han en gång i tiden hade en dröm om att bo i ett stort fint hus vid en stor fin sjö, helt ensam.
Där skulle han skriva den mest fantastiska romanen. Men så förverkligade han sin dröm – och skrev en tråkig roman, just för att han skrev den utan att ha människor omkring sig.
– Så nu skriver jag alltid bland människor, säger han.

Hans relation till intervjuaren Annika Widebeck är uppenbarligen varm. Hon har träffat honom i hans hem och de återkommer ofta till det, till väldigt interna saker. Lite sådär för den som inte har sett dokumentären hon gjorde där (för de som jag missade att den sändes före intervjun. Men det gör inget.

Paulo Coelho har en väldigt intressant åsikt när det gäller det digitala och böckernas framtid. Trots att han är författare sjunger han inte pappersbokens lov. Nej, han lägger själv ut sina böcker på olika piratsidor på nätet – för att fler ska få ta del av dem.

– Jag försvarar inte piratkopieringen i sig, men jag försvarar innehåll som når läsaren.
Han tar upp ett exempel på hur han för flera år sedan fick höra att Ryssland inte skulle trycka hans bok eftersom det rådde brist på papper. Han ville då ge folket en chans att kunna ladda ner Alkemisten från internet och såg till att det blev så. När det gick bättre för landet nästa år och böckerna kunde säljas igen, såldes 10 000 exemplar i stället för de 3 000 som sålts tidigare år.
– Många säger att jag kan göra det här (lägga ut mina böcker gratis) för att jag är rik nu. Men det är inte poängen. Målet var alltid att bli läst. Jag tror att det är alla författares mål.

Han tycker att fler författare borde ha samma inställning. Och trots att många pratar om att läsandet förändras på ett negativt sätt så är han optimistisk inför framtiden.
– Systemet kommer att förändras, oavsett om det är reading on demand, pappersböcker eller e-böcker så kommer folk att läsa. Det är huvudsaken.

Sista dagens allra sista intryck

Eftersom Paolo Coelho fick betydligt längre tid än vad jag hade trott (det kan ha varit jag som missuppfattade) så fick jag strunta i en punkt i planeringen mitt på dagen. I stället tog jag mig ner på mässgolvet och hälsade på en vän jag inte sett på drygt två år. Trevligt!

massasondag1

Eftermiddagen ägnades sedan till största delen åt att vandra runt. Folkmassan hade skingrats en aning och det var faktiskt möjligt att röra sig relativt fritt. Jag tittade på en massa böcker, men köpte inga. Eller jo, en, men den är faktiskt en födelsedagspresent till någon som jag inte vet om hen läser, så vilken bok det var får ni inte veta. Jag passade på att lyssna på företaget Readly, som erbjuder till tidningsabonnemang till surfplatta och telefon. Mest reklam, men också lite prat om hur de tycker att det är viktigt att följa med tiden, och ha ett abonnemang för tidningar som liknar det för musik och film.

Jag lyssnade även kort på Anna Jansson, Lena Mathijs, Sara Kadefors, och många fler. Jag såg den förmodligen längsta signeringskö jag sett – till Don Rosa. Och så avslutade jag allt med att lägga mitt namn i en skål hos GT för att kunna vinna en bok. Och till min stora förvåning kunde jag gå därifrån med Åke Edwardsons Marconi Park.

Sedan var det dags att gå mot tåget och åka hem till Kalmar. Nu är mässan över för i år. Men inte inläggen. Ni kommer att få höra mer om min helg och se fler bilder. Jag hoppas att ni vill det, för jag har fortfarande mycket att berätta.

Sista dagen – mer intryck

Bra Uusma berättar om varför hon är så oerhört fascinerad över Andreéexpeditionen – och att hon aldrig någonsin kommer kunna släppa det. 

Mia Öhrn bakar franska kakor. 

Var tvungen att gå och lyssna på Caitlin Moran igen – och få lite bättre bilder på henne den här gången. Så fler kommer. 

Jonas Jonasson i DN:s monter. 

 

Paulo Coelho via Skype från sitt hem. Han sa en massa bra saker om framtidens litteratur och piratkopiering. Så mycket bra att det kommer bli ett eget inlägg lite senare. 

Sista dagen – mer intryck

Bra Uusma berättar om varför hon är så oerhört fascinerad över Andreéexpeditionen – och att hon aldrig någonsin kommer kunna släppa det. 

Mia Öhrn bakar franska kakor. 

Var tvungen att gå och lyssna på Caitlin Moran igen – och få lite bättre bilder på henne den här gången. Så fler kommer. 

Jonas Jonasson i DN:s monter. 

 

Paulo Coelho via Skype från sitt hem. Han sa en massa bra saker om framtidens litteratur och piratkopiering. Så mycket bra att det kommer bli ett eget inlägg lite senare. 

En trevlig middag

Lördagen avslutades med att ett drygt 20-tal bokbloggare samlades för en tapasmiddag på restaurangen Pinchos. Mycket trevligt att få ansikten till bloggidentiteter och att få prata böcker (och massa annat) i ett antal timmar.

Ingerun (Boktjuven) med all den goda maten.

image

image

image