TidningsIda

– om böcker och språk

Den stora bokhögen

bokhogNu är resväskan uppackad och jag kan få en överblick över vad jag egentligen införskaffade under mässan. Det kan se ut som väldigt många, 14 stycken närmare bestämt, men om man beaktar det faktum att jag förra året hade med mig 21 böcker hem så är det ju helt klart ett steg i rätt riktning.

Jag tycker dock att jag höll mig relativt bra till mitt eget tips när det gällde bokköp. Signerade böcker liksom billiga pocket, i form av exempelvis tag fyra betala för tre, är helt okej. Och jag höll mig nästan till det. Klart godkänt. Sedan är det ju självklart helt okej att ta med sig böcker som man inte har betalat för hem.

signeradeFörst till de signerade. Här visste jag redan innan att jag ville ha Ryskt bläck (Tatiana de Rosnay) och Blod rödare än rött (Arkan Asaad). Kristina Ohlssons båda Lotus blues och Den bekymrade byråkraten blev mer spontant, men eftersom jag äger alla hennes (vuxen)böcker som inbundna så kändes det ändå självklart.

Så till de övriga köpta böckerna. En av dem, Maggie O’Farrells Sommaren utan regn berättade Johanna på förlaget Sekwa/Etta om och det kändes som att hon visste precis vad jag gillar. Så jag hoppas verkligen på den. Tre andra – Steglitsan (Donna Tartt), Komma och gå (Taiye Selasi) samt Vi kom över havet (Julie Otsuka) köpte jag av en kombination av tips, dels sedan tidigare och dels från Kulturkollomiddagen. Joyce Carol Oates De fördömda blev mest för att jag behövde en fjärde och vill läsa mer av henne. Och slutligen ville jag gärna äga ytterligare en Tatiana de Rosnay-bok, så det blev Colombes granne.

faddaOch så till sist, de fådda böckerna. Gillian Flynns Vassa föremål plockade jag åt mig på bokbloggsminglet, medan Utrop (Celine Curiol) och Doft av ondska (Anne Rambach) var två böcker jag fick på köpet hos Sekwa/Etta. När jag köpte pocket fick jag fyra noveller från Novellix och till slut så fick jag pocketboken Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson samt ett presentkort på 100 kronor på Bokus när jag tecknade prenumeration hos Vi läser.

Vad fick du med dig från mässan?

 

 

 

Nu är allt över

Så, nu sitter jag på en tågcentral och väntar. Årets Bokmässa är över och jag har haft det fantastiskt. Synd att det är ett år kvar till nästa.

IMG_1653.JPG

Jag lyssnade på Siri Hustvedt trots allt, men jag vet inte riktigt om hennes senaste bok lät som något för mig. Därför var det lite synd att de pratade mest om den och inte så mycket om hela författarskapet. Men jag kanske sätter upp henne på min att läsa-lista trots allt.

IMG_1652.JPG

Däremot blev jag väldigt sugen på både Anna Jansson Ödesgudinnan och Romain Puértolas Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett Ikeaskåp. Två böcker som lät som roliga och i min stil när jag behöver något lättare (även om Puértolas även har en allvarligare ton).

Jag blev även nyfiken på att få veta mer om Tove Jansson efter seminariet med hennes brorsdotter Sophia. Jag lärde mig mer om kafferepens historia av att lyssna på Birgitta Rasmussen (Hela Sverige bakar-domaren och Jag hade en trevlig stund när jag lyssnade på Sigge Eklund och Yukiko Duke och sätter förmodligen upp Sigges bok på den allt längre listan.

IMG_1654.JPG

Och så fick jag avsluta allt med att teckna en prenumeration på Vi läser och få en kram och en pratstund av Yukiko Duke. En bra avslutning.

Någon mer sammanfattning av mässan kommer säkert. Men först ska jag åka tåg. Och sova.

Kö. En lång kö.

IMG_1630.JPG

Jag valde att lita på alla som haussat Siri Hustvedt och står nu i en lång kö. Men långt fram. Det här blir spännande.

Bokshoppingens dag?

I går var jag duktig och köpte inte en enda bok. Men man kan säga att jag kompenserar för det i dag. Klockan är elva och jag håller i en kasse med fem böcker…

Först, tag fyra pocket betala för tre hos Bonnier pocket. Där jag två gånger fick höra hur lycklig jag var som skulle läsa Donna Tartts Steglitsan. “Nu får du ju en av världens bästa böcker på köpet.”

Sedan lyssnade jag kort på Arkan Asaad igen och bestämde mig, efter lite velande, för att köpa ett signerat ex av Blod rödare än rött. Och det ångrar jag verkligen inte. Han var supertrevlig, förklarade att han tycker att det roliga med att stå så här är att prata med folk om dem och vi fick en trevlig pratstund. Om mässan, bloggar och författarskap. Förmodligen är han en av de trevligaste författare som är här i dag.

IMG_1626.JPG

Att se Hustvedt eller att inte se Hustvedt…

I dag kommer, om jag förstått mina bloggkollegor rätt, det största och bästa att vara seminariet med Siri Hustvedt klockan tolv.

Jag har inte läst något av henne och vet inte heller så mycket. Så jag hade inte direkt planerat att gå på det. Men när typ alla på Kulturkollo-middagen igår sa att det var söndagens måste började jag vela.

Det var ju precis så jag upptäckte Caitlin Moran förra året. Och blev helt förälskad.

Så kanske kan jag i så fall få vara med om samma sak en gång till. Frågan är bara hur länge jag i så fall kommer behöva stå i kö och om det kommer vara värt det…

Slutet på lördagen

Sista seminariet för dagen blev ett där Carin Hjulström berättade om sin nya bok Irene Panik. Jag har gillat hennes tidigare böcker och gick dit med en tanke på att förmodligen köpa även det här. Men när jag hörde henne berätta om hur hon ville skriva en rolig bok, hur den verkar handla om den ena overkliga och konstiga händelsen efter den andra och om vad hon ville kände jag mig lite besviken. Det kändes inte som något för mig, så det blev inget köp. Jag kanske kommer läsa den, men inte just nu och jag känner inte att det är en bok jag måste äga. 

Sedan var det dags för det årliga bloggminglet, arrangerat av bloggambassadörerna. Och jag måste säga att det blev lite nostalgiskt att kliva in i R3, rummet som vi huserade i förra året då jag var en av de tolv ambassadörerna. Men det blev lite trevligt småprat och så fick jag med mig en bok jag verkligen vill läsa – Vassa föremål av Gillian Flynn. 

Mitt bord, en del av de drygt tjugo personer som var där.

En kort stund nere på ett mässgolv som återigen blivit lite mer luftigt hann jag slutligen med innan det var dags att möta ett gäng bloggare för Kulturkollos middag på Pinchos. Mycket trevligt och många trevliga människor. Och god mat såklart. 

Den lyckliga pessimisten

IMG_1608.JPG

Att se allting från en lite mer negativ sida kan vara mycket bättre. Då riskerar du inte att bli besviken, bara positivt överraskad. Och det är väl bra?

Det tycker i alla fall Jan Bylund och Mattias Lundberg. Berättelsen om deras bok Den lyckliga pessimisten drar ner många skratt, men de har ju faktiskt också till stor del rätt. Många beslut fattas av folk som tror att det ska bli bra utan att tänka på någon reservplan ifall det faktiskt skulle gå åt helvete. Vilket det, enligt dem, för en pessimist är självklart att det kommer att göra.

En rolig stund och en bok jag kommer att läsa någon gång i framtiden.

Vad skrattar vi åt?

IMG_1596.JPG

Tre författare som skrivit “roliga” böcker i ett samtal om vad man skrattar om i olika länder blir – roligt. Skratten finns i luften från första stund och franske författaren Romain Puértolas är fantastiskt rolig.

De konstaterar att i Sverige är den nördige mannen rolig, samtidigt som det är kul att driva med fördomar som att fransmän är arroganta. Att både det väntade och det oväntade kan bli roligt. Och, så klart, att man kan förpacka allt i ett roligt skal. Har man bara en rolig kringhistoria kan man slänga in ett allvarligt ämne på mitten, utan att driva med det. Klokt och smart.

Och så blev jag väldigt sugen på att läsa (köpa?) Fakiren som fastnade i ett Ikea-skåp.

Mässans populäraste?

IMG_1595.JPG

De som lockade flest personer till ett och samma ställe måste helt klart ha varit Desmond Tutu och hans dotter Mpho Tutu. En kvart innan de skulle börja samtala om förlåtelse med ärkebiskopen Antje Jackelén gick det knappt att ta sig förbi Se människan, där det hela skulle äga rum. Någon luft att andas fanns knappt att tala om.

Men jag är glad att ha fått en skymt av en fantastisk och unik människa. Som dessutom var rolig.

Den fantastiska Tatiana de Rosnay, del två

IMG_1593.JPG

Lördagens höjdpunkt bestämde jag förlängt sedan skulle bli seminariet med Tatiana de Rosnay. Faktum är att det är huvudanledningen till att jag köpte seminariekort för lördagen.

Höga förväntningar, minst sagt. Men jag blev inte besviken. Tatiana blir intervjuad av Kattis Ahlström (som jag också gillar skarpt) om allt från hemligheter till familjer och hur man skriver.

Hon är både allvarlig, rolig, tänkvärd och informativ. Hon förklarar bestämt att det är något speciellt med manliga, unga författare som blir framgångsrika – de blir helt enkelt för uppfyllda av sig själva och missar allt annat. Ett klart manligt drag, eller?

Hemligheterna är det som gör igenom i alla hennes böcker, vilket till stor del kommer från att hennes egen familj har många hemligheter. Och att alla människor har hemligheter, vad de än säger.

Men framför allt pratar hon om skrivandet. Hur uppfylld man är som författare när man håller på att skriva en bok. Och om att det inte är samma sak att skriva som barn som som vuxen. Hon började skriva böcker redan som 11-åring, men på ett helt annat sätt. Då var det historien i sig som var viktig, när den var klar var den klar. Nu handlar det om så mycket mer och man får gå tillbaka och förbättra tills allt känns perfekt.

Det ger mig hopp. Jag var också den lilla flickan som skrev och skrev, utan tanke. Kanske kan jag någon gång förmå mig att skriva en bok på riktigt, som vuxen. Jag blev i alla fall oerhört inspirerad av Tatiana de Rosnay.