En intensiv och väldigt rolig kväll

12244562_10153352177130958_58793683652346489_o
Jonas Hassen Khemiri var först ut. Foto: Anton Lernstål

På onsdagskvällen var det då dags för det jag laddat för den senaste månaden – Bokens afton i Kalmar. Sju böcker var lästa, tv-inslag var gjorda och recensioner skrivna. Men det var inte klart med det – för förutom att njuta till trevliga presentationer av författarna skulle jag också rapportera om det och betygsätta författarnas framträdanden.

En svår uppgift, men i och med att jag redan skrivit recensionerna av böckerna kändes det mer rättvist att recensera deras framträdanden än om jag inte läst böckerna. För, som många påpekat och som jag är väldigt väl medveten om, så behöver man inte vara en estradör för att vara en bra författare. Och man behöver inte få folk att skratta för att fånga deras intresse.

12243720_10153776151278281_673880309_n
Anna Törnkvist och jag i tv-sändningen. Foto: Jonatan Bergöö

Efter att jag och min kollega Anna hälsat välkomna till livesändningen på barometern.se slog vi oss ner längst fram på ena kanten, packade upp våra datorer, anslöt till wifit och gjorde oss beredda att börja skriva. Och då upptäcker jag det – datorn jag lånat på jobbet saknar programmet som vi jobbar i. Paniken spred sig så smått, men det var bara att inse att jag helt enkelt fick skriva i vanliga Pages och sedan rusa upp till redaktionen och hämta en annan dator. Lite lagom hetsigt sådär, och jag missade ju att se köerna till signeringen i pausen, men jag fick i alla fall en dator som fungerade och kunde andas ut i andra halvan.

När det sedan var slut började vårt jobb på allvar. Medan alla andra lugnt och stilla började gå ut satt vi kvar på våra platser, till allmän beskådan, och skrev så fort vi kunde. För min del en kommentar och sex omdömen. Hetsigt, men roligt. Och det blev rätt bra i slutändan, tycker jag ändå.

Innehållet då? Det blev en kväll med mycket skratt, men med lite lugnare inslag i form av Jonas Hassen Khemiri och Cecilia Lindqvist. Anna Mannheimer, Christer Lundberg och Hans Rosenfeldt var ju självklara underhållare. Sara Lövestam ville berätta så mycket att hon drog över tiden rejält. Men allt det där har jag redan skrivit om. Så vill ni veta exakt hur kvällen var så finns det att läsa – och se – på barometern.se.

Skärmavbild 2015-11-12 kl. 16.33.14
Klicka på bilden för att komma till Barometerns samlingssida för alla klipp och mina recensioner.

Helt absurt – men ändå bra på något sätt

Read More

Christer Lundberg – GräspojkenGräspojken – Christer Lundberg.
När jag skulle gå på Bokens afton här i Kalmar i november tänkte jag förbereda mig väl. Och under min förberedelse så blev jag säker på att det var en av böckerna som jag absolut inte ville läsa – Gräspojken av Christer Lundberg, mera känd som Christer i P3. Det verkade vara så långt ifrån någonting för mig som det bara kan vara.

Men under själva kvällen var han så oerhört bra på att sälja in sin historia om den trettonårige pojken Kalle som av en slump börjar odla cannabis hemma i lägenheten i Göteborg. Snart blir han stor knarkkung och pengarna (men även problemen) bara väller in till Kalle och hans familj. Och eftersom familjesituationen inte riktigt är som den har varit så blir det en bra verklighetsflykt för både Kalle och hans pappa.

Absurt, eller hur? Men Christer är rolig, både när han berättar om sin bok och i själva boken. För man fnissar, suckar och ler oavbrutet genom boken. Framför allt första halvan, där det mesta faktiskt skulle kunna hända (med lite fantasi i alla fall), medan den andra halvan spårar ur rejält. Men det är nästan så att jag accepterar och gillar det, för det är skrivet på ett så lätt, flytande sätt som gör att det går fort att ta sig framåt. Små, roliga kommentarer lättar också upp allt det otroliga.

Trots att det är så absurt så balanserar Christer Lundberg ändå på rätt sida om gränsen för när det blir fånigt. Mycket tack vare sitt sätt att skriva. Och därför är jag glad att jag gav den en chans, trots allt.


Titel: Gräspojken
Författare: Christer Lundberg
Förlag och år: Telegram bokförlag 2012
Typ: Inbunden – 370 sidor