Läsvärd fortsättning

Read More

Skitig och vacker vänskap – den rubriken satte jag på min recension av första delen i Elena Ferrantes hyllade serie om vännerna Elena och Lila. I andra boken Hennes nya namn har de båda flickorna vuxit upp till unga kvinnor, är fortfarande vänner (oftast), men Lilas tillvaro är inte lika skitig längre och livet är långt ifrån detsamma som förut. Lila har gift sig, men äktenskapet blev inte riktigt vad hon hade väntat sig utan är snarare en fullständig katastrof. Hon testar alla möjliga sätt att ta sig ur det, men det visar sig vara lättare sagt än gjort. Samtidigt fortsätter Elena att studera, vilket tar henne längre och längre bort från väninnan. De börjar helt enkelt leva olika liv i olika världar, men ändå är det något som hela tiden drar dem tillbaka till varandra.

De båda kvinnornas liv fascinerar fortfarande, framför allt för att de börjar närma sig vuxenlivet och försöker anpassa sig till det. Det är intressant att läsa om hur man ser på kvinnor, framför allt unga sådana, och äktenskapets roll. Hur kvinnan ska foga sig efter mannen, men ändå kan gnälla öppet på honom, och hur det är okej att slå sin fru, men inte någon kvinna utanför. Hur svårt det är för en kvinna att ta sig ur ett äktenskap som inte funkar. Och så vidare.

Även om jag tycker att det är läsvärt och bitvis riktigt intressant så blir det också lite segt. Andra boken är tjockare än den första och en bit in börjar jag känna att det går lite för långsamt. Det känns mycket med två böcker till om Elena och Lila – vad mer kan hända som gör det intressant? Historien hade tjänat på att komprimeras lite, för jag är inte säker på att jag kommer att orka två lika tjocka böcker till. De har varit bra, men inte så bra som hajpen kring dem säger.

Men förmodligen kommer jag att göra det. Jag måste ju veta vad det är som ska hända och hur det kommer att gå för de båda kvinnorna.

Hennes nya namn
Elena Ferrante
Förlag: Norstedts (2016)
Typ och sidor: Inbunden – 493 sidor
Betyg: 3

Sällskap vid läsningen

Read More

Det finns inte lika mycket lästid som förut, men den går helt klart fortfarande att hitta. Det gäller bara att boken ligger på behändigt avstånd i soffan när man blir sittande med en sovande bebis i knät som vaknar så fort man reser sig.

Just nu har jag till exempel på detta sätt (och när bebisen är hos sambon) lyckats ta mig igenom årets första bok – Malin Persson Giolitos Störst av allt. Recension kommer förhoppningsvis inom kort, men det var helt klart en annorlunda spänningsroman som jag tror hade gjort sig ännu bättre om den hade kunnat sträckläsas.

Och för att vara förutseende har jag därför placerat nästa bokcirkelbok – Elena Ferrantes Hennes nya namn – på behörigt avstånd på soffbordet. Eventuellt får den snart hamna i soffan för att öka chanserna att bli påbörjad inom kort.

Det kanske inte blir lika mycket läst men det blir ju i alla fall något. Och jag väntar bara på att här ska börja läsas barnböcker också. Lilleman har redan börjat bygga upp sitt bibliotek, men det tar vi mer om en annan gång.

Skitig och vacker vänskap

Read More

Elena och Lila växer upp på samma napolitanska bakgård, där våld och elaka ord präglar deras vardag. Båda två är duktiga i skolan och det är en av anledningarna till att de upptäcker varandra. Elena har alltid varit duktig, medan Lila är självlärd och snabbt blir en vass konkurrent om de bästa placeringarna på prov och i skoltävlingar. De båda flickorna blir nära vänner, även om det är långt ifrån en enkel vänskap. Och om skolan var det som förde dem samman från början så är det också den som gör att deras vägar börjar gå åt olika håll. Lila har inte möjligheten att plugga vidare och gifter sig i stället med en av kvarterets mest fruktade unga män, även om det egentligen var hans far som de allihopa var rädda för.

Deras vänskap är fantastiskt skildrad. De blir verkliga och man kommer nära framför allt Elena, eftersom det är från hennes perspektiv historien är berättad. Men även miljöerna är oerhört skickligt skildrade. Man känner den skitiga lukten och kan se framför sig hur barnen springer omkring och de vuxna som skriker åt varandra. Allt blir på riktigt och jag står där och tittar på.

Det bästa är nästan att det här är första delen av fyra. Det betyder att man har mycket kvar att se fram emot när den här boken (tyvärr) tar slut.

Min fantastiska väninna
Författare:
Elena Ferrante
Förlag: Norstedts (2016)
Typ och sidor: Inbunden – 335 sidor
Betyg: 4