Ännu en anledning att se fram emot hösten

Näst efter Bokmässan (de år jag åkt på den) brukar Bokens afton i Kalmar vara höstens stora begivenhet för oss bokälskare här. Men i år får den konkurrens av en till större författarkväll, på Kalmar slott, med Piratförlaget.

Jan Guillou, Marie-Louise Ekman, Liza Marklund, Jonas Jonasson och Pascal Engman kommer – inte helt dåliga namn, vilket bådar för en riktigt bra kväll.

Åtminstone Jonas Jonasson hade jag gissat skulle besöka Bokens afton, men så lär det inte bli nu. Jag hade nog gärna önskat mig Liza Marklund också, men det är inte jättelänge sedan hon senast deltog så det hade jag inte räknat med. Frågan är vilka det blir där nu, och om det blir lika bra som det här. Vi får väl se.

Hur som är det väldigt trevligt med en litterär kväll till.

Läs mer på barometern.se

Svårt att veta vad jag ska förvänta mig av Bokens afton

Read More

Mycket spänning, en hel del om båtar, lite barnlitteratur, människohandel och en biografi. Årets bokens afton i Kalmar är både spretig och inte på samma gång. Mest för att det är så många olika bitar och jag känner att jag har svårt att veta vad jag egentligen ska förvänta mig. Såhär i förväg känns det som att kvällen kan bli både fantastisk och sådär (för det är sällan det faktiskt blir dåligt).

Dagens Barometern med alla mina recensioner.

Jag har läst alla de aktuella böckerna i förväg (läs recensionerna här) och man skulle ju kunna tro att det gör att jag vet någorlunda vad jag har att vänta mig. Men nu är det ju faktiskt inte så att man måste vara en estradör för att vara en bra författare, och ofta är det någon som haft en lite halvdålig bok som lyckas överraska mig rejält. Vi får väl se. Det här tror jag i alla fall att jag kommer att kunna förvänta mig:

Sofi Oksanen kändes redan när namnen släpptes som det största namnet. Och det är hon egentligen oavsett hur bra hennes framträdande kommer att vara. Det är stort att för första gången bjuda in en engelskspråkig akt och jag är nyfiken på hur publiken kommer att ta emot det. Däremot är jag lite rädd att just Sofi Oksanen kanske inte är den mest spännande att lyssna på. Boken är rätt svår att prata om och därför hoppas jag i stället på att hon vågar fånga oss genom att vara personlig och berätta om sig själv.

Håkan Nesser borde ha vanan inne när det gäller att stå framför folk. Vilket kan vara både positivt och negativt. Förmodligen kommer vi få en del kärleksförklaringar till hunden Norton, eftersom det är det den ena boken han ska prata om handlar om, och det är nog faktiskt historier som gör sig bättre på scen än i bokform.

Lars Einarsson och Ann Rosman har vissa beröringspunkter, även om den ena skrivit en faktabok och den andra en kriminalroman. Båda handlar ju om vrak och dykning, även om det är på helt olika sätt. Därför är jag också orolig för att de riskerar att fastna i för mycket detaljer – hur ska Lars Einarsson på 20 minuter kunna prata lagom mycket om Kronanvraket? När det gäller Ann Rosman vill jag gärna höra mer om det hon skriver om i efterordet till Vågspel, varför hon fastnade för dykarhistoriken, men samtidigt är jag rädd att det kan bli tråkigt om det framförs på fel sätt.

När det gäller Christer Lindarw är jag dock inte rädd för att det kan bli tråkigt. Är det någon som är van att stå på en scen så är det ju han. Och med tanke på hur mycket anekdoter det finns från hans liv så är jag inte orolig för några tråkiga 20 minuter. Jag hoppas nog på att han får äran att avsluta alltihop, det kommer att bli trevligt i så fall.

Cilla och Rolf Börjlind har enligt mig den bästa boken i kvällens uppställning, men det är alltid lite lurigt när två författare ska samsas om utrymmet på scenen. Förhoppningsvis är de så pass vana vid att dela på fokuset att det kommer att funka bra. Och som alltid när det gäller författarpar hoppas jag på att få veta mer om hur de jobbar tillsammans rent konkret.

Och så kvällens presentatör Josefine Sundström som ska försöka binda ihop allting och samtidigt prata om sin egen barnbok Sagasagor. Som programledare har hon ju rejäl erfarenhet och jag hoppas att hon har läst de andra böckerna och vågar ställa några frågor till författarna i stället för att bara fördela ordet var tjugonde minut. Det är då det blir som bäst.

Så, det var alla. Många författare blir det. Kanske för många till och med. Men vi får som sagt se. Det kan bli hur som helst och jag kan ha helt fel. Jag återkommer i frågan i kväll.

Dags för en ny författarkväll – för både stora och små

Read More

Som bokälskare tycker jag självklart om tillfällen att lyssna på författare. Bokmässan är ju förstås alltid höstens första höjdpunkt, men direkt på tur på listan kommer Bokens afton här i Kalmar. Ett trevligt arrangemang där man får lyssna på sex olika författare som berättar om sina böcker och sitt författarskap, och sedan såklart tillfälle för konversation och boksignering. Som en miniatyrmässa, nästan.

Förra året infördes dessutom Lilla bokens afton, för barn- och ungdomsboksförfattare. Ett mycket gott initiativ, jag har flera år önskat mig någon barnboksförfattare på stora Bokens afton och då blev det ju ännu bättre såhär. Dessutom får barnen som går i årskurs fyra i Kalmar möjlighet att gå dit och träffa författarna dagen efter.

Ikväll är det dags och jag ska självklart gå dit. Det ska bli väldigt intressant i år, för det är en riktigt stark uppställning. Eller vad sägs om:

Martin Widmark, som bland annat ligger bakom succéerna om Lassemajas detektivbyrå och som är engagerad i frågor som gäller att få barn att läsa. Vill du läsa en längre intervju inför Bokens afton finns den här.
Annika Thor, aktuell med Dit ljuset inte når men som jag minns främst för En ö i havet som jag älskade både som bok och tv-serie när jag var liten. Har fått Augustpriset och sitter med i Svenska barnboksakademien.
Simon och Emma Leijnse, syskonpar från Kalmar som debuterat med äventyrsboken Sjörövarhjärta.
Kristina Ohlsson, författaren som formligen spottar ut sig böcker, både till vuxna och till barn. I mina ögon är hon Sveriges bästa deckarförfattare (för vuxna) och hon har även fått priser för sina barnböcker.
Patrik Bergström, fantasyförfattare som började skriva eftersom han själv älskar fantasy. Ingen författare jag har någon relation till, men det brukar bli väldigt intressant då.
Åsa Larsson och Ingela Korsell, skriver tillsammans fantasy för barn, men Åsa Larsson är även en framgångsrik deckarförfattare. 

Som ni ser, många stora och bra namn. Det råder ingen tvekan om att det kommer att bli en intressant kväll. Jag vet att Kristina Ohlsson är intressant att lyssna på och jag ser verkligen fram emot att höra Martin Widmark.

Det enda jag oroar mig för är att de inte kommer att få tid att gå mer på djupet när de pratar. Det brukar kännas kort även på den “riktiga” Bokens afton och här har de sex olika författarna/duoarna bara 1,5 timme på sig tillsammans. Det blir ju bara knappt en kvart var, med mellansnack och liknande.

En intensiv och väldigt rolig kväll

12244562_10153352177130958_58793683652346489_o
Jonas Hassen Khemiri var först ut. Foto: Anton Lernstål

På onsdagskvällen var det då dags för det jag laddat för den senaste månaden – Bokens afton i Kalmar. Sju böcker var lästa, tv-inslag var gjorda och recensioner skrivna. Men det var inte klart med det – för förutom att njuta till trevliga presentationer av författarna skulle jag också rapportera om det och betygsätta författarnas framträdanden.

En svår uppgift, men i och med att jag redan skrivit recensionerna av böckerna kändes det mer rättvist att recensera deras framträdanden än om jag inte läst böckerna. För, som många påpekat och som jag är väldigt väl medveten om, så behöver man inte vara en estradör för att vara en bra författare. Och man behöver inte få folk att skratta för att fånga deras intresse.

12243720_10153776151278281_673880309_n
Anna Törnkvist och jag i tv-sändningen. Foto: Jonatan Bergöö

Efter att jag och min kollega Anna hälsat välkomna till livesändningen på barometern.se slog vi oss ner längst fram på ena kanten, packade upp våra datorer, anslöt till wifit och gjorde oss beredda att börja skriva. Och då upptäcker jag det – datorn jag lånat på jobbet saknar programmet som vi jobbar i. Paniken spred sig så smått, men det var bara att inse att jag helt enkelt fick skriva i vanliga Pages och sedan rusa upp till redaktionen och hämta en annan dator. Lite lagom hetsigt sådär, och jag missade ju att se köerna till signeringen i pausen, men jag fick i alla fall en dator som fungerade och kunde andas ut i andra halvan.

När det sedan var slut började vårt jobb på allvar. Medan alla andra lugnt och stilla började gå ut satt vi kvar på våra platser, till allmän beskådan, och skrev så fort vi kunde. För min del en kommentar och sex omdömen. Hetsigt, men roligt. Och det blev rätt bra i slutändan, tycker jag ändå.

Innehållet då? Det blev en kväll med mycket skratt, men med lite lugnare inslag i form av Jonas Hassen Khemiri och Cecilia Lindqvist. Anna Mannheimer, Christer Lundberg och Hans Rosenfeldt var ju självklara underhållare. Sara Lövestam ville berätta så mycket att hon drog över tiden rejält. Men allt det där har jag redan skrivit om. Så vill ni veta exakt hur kvällen var så finns det att läsa – och se – på barometern.se.

Skärmavbild 2015-11-12 kl. 16.33.14
Klicka på bilden för att komma till Barometerns samlingssida för alla klipp och mina recensioner.

Sex författare, sju böcker – sju recensioner

recensioner

I dag är det då dags för Bokens afton här i Kalmar. Jag har inför detta läst alla de sju aktuella böckerna av de sex författarna (Sara Lövestam har med sig två) och i dag kan man i Barometern (och på barometern.se såklart) läsa vad jag tyckte om dem.

Jag delade ut rätt många fjädrar, för det är faktiskt en samling riktigt bra böcker. Det är imponerande att Bokens afton alltid lyckas hitta en hög standard och jag hoppas liksom tidigare år på en bra kväll.

För tre år sedan tog Christer Lundberg oss med storm och förhoppningsvis får vi det trevligt med honom den här gången också. Anna Mannheimer räknar jag med får oss att skratta, hon också. Jonas Hassen Khemiri står förhoppningsvis för den mest tankfulla delen, Hans Rosenfeldt för det klassiska deckarpratet (även om jag hoppas att han verkligen berättar om hur Sebastian Bergman kom till och hur länge de tänker hålla på med honom). Jag tror tyvärr att Cecilia Lindqvist med sin fackbok om Kina och Sara Lövestam kommer att försvinna lite bland de andra. Vi får väl se om jag har rätt.

Missa dessutom inte att du kan se hela kvällen live på barometern.se, även om du inte är från Kalmar och prenumerant. 59 kronor kostar det i så fall och sändningen börjar strax före 19 i kväll.

Och HÄR finns tv-inslaget där jag pratar om alla böckerna. Där finns även länkar till recensionerna.

Uppladdning inför Bokens afton

IMG_5568

Den senaste tiden har alla de här böckerna stått på läslistan. Det är nämligen de böcker som är skrivna av de författare som kommer till Bokens afton i Kalmar på onsdag. Och i år var tanken för första gången att jag som bokskribent skulle läsa och recensera alla aktuella böcker. Sagt och gjort. Alla är nu utlästa, i dag spelade vi in vårt lilla bokmagasin till Barometern tv och alla recensioner är nu skrivna.

Tipsen i skriven form kommer i tidningen på onsdag, och själva tv-magasinet kommer förmodligen upp på barometern.se i morgon. Behöver jag säga att jag är lite nervös för hur jag egentligen klarade av det?

Och sedan är det så klart dags för själva Bokens afton på onsdag, då alla författare ska bedömas och betygsättas av mig efteråt. Minst sagt en litterär vecka.

Lyckad kväll trots att det stora namnet saknades

bokensafton

I går kväll var det så dags för Bokens afton här i Kalmar. En kväll som brukar locka mycket folk och vara väldigt trevlig. Förra året var ett exceptionellt år med flera stora namn (som GW, Liza Marklund, Johan Theorin och några till), medan det här året på förhand saknade någon som riktigt stack ut. Och på sätt och vis kändes det bra, alla var liksom där tillsammans.

Redan från att författarna klev upp på scenen märkte man att det var så. De gjorde det tillsammans och de var intresserade av det de andra hade att säga. Alla lyssnade uppmärksamt på varandra, ingen satt och sov i ett hörn (som GW gjorde förra året). Framför allt var det kul att se Arkan Asaad och Christoffer Carlsson som såg ut som tända ljus när Lena Ebervall och Per E Samuelson pratade.

Alla hade anstängt sig, var duktiga på att berätta och hade hittat sin lokala koppling – en tavla över Kalmar slott, en nedlagd Volvofabrik eller den trevliga dialekten. Sånt som en publik uppskattar.

Arkan Asaad väckte känslor, både på ett hemska och roliga sätt. Hur många gånger man än hör historien bakom hans böcker så berör den lika mycket. Lena Ebervall och Per E Samuelson var, precis som jag förväntat mig efter Bokmässan, oerhört sammansvetsade och körde på taktiken att berätta om hela sin bok – något jag inte riktigt uppskattar, även om historien visserligen är känd.  Jag vill veta mer om hur de jobbar, hur det är att blanda fiktion och fakta.

Jan Hedh rabblade recept på mazariner ur minnet och berättade roliga anekdoter från konditorierna. Precis vad jag hoppades på, även om det började gå lite på tomgång mot slutet av hans framförande. Men han lockade oss till många skratt och inspirerade verkligen.

Catharina Ingelman-Sundberg var, som väntat, rolig och gjorde precis det jag efterfrågat hos Ebervall och Samuelsson – berättar om all research hon gör till sina Pensionärsligan-böcker och hur hon får idéerna till brotten de ska begå.

Pehr G Gyllenhammar var intressant, men jag tycker att det är lite svårt med folk som ska berätta om biografier i sådana här sammanhang. Det blir mest en personintervju som hade kunnat vara i vilket sammanhang som helst. Även här hade man kanske kunnat få in lite mer om själva berättandet kanske?

Christoffer Carlsson tog oss dock med storm. Han fick i stort sett alla pusselbitar att falla på plats. Han bjöd på sig själv genom att berätta om den lille killen med finnar och flaskbottnar till glasögon som började skriva noveller för att få vara någon annan en stund. Han berättade om hur han uppfann sin huvudperson och hur det var att komma farligt nära verkligheten. Kort sagt, det som vi inte kan läsa om i boken men som gör boken. Precis det jag vill ha ut av en sådan här kväll.

Jag hade också gärna hört mer av kvällens konferencier, Mathias Sundén. Påläst, duktig och behaglig att lyssna på. Han började varje framförande med att ställa två korta frågor till författaren – riktigt bra frågor, varav en del var de jag hade hoppats att han skulle ställa. Kanske hade han läst mina kommentarer i Barometern i förväg? Det hade varit kul om han hade fått chansen att ställa fler frågor till författarna, i stället för att de själva bara skulle ha berättat rakt upp och ner. Då hade vi kunnat få veta ännu mer och den redan trevliga kvällen hade kunnat bli ännu trevligare.