TidningsIda

– om böcker och språk

Småmysig fortsättning

Jag blev helt kär i Det lilla bageriet på strandbageriet när vi läste den i vår bokcirkel för nästan ett år sedan. Den fick mig både att vilja ha en lunnefågel och vilja baka bröd – eller åtminstone äta bröd. Ända sedan dess har jag tänkt att jag ska läsa de båda fortsättningarna, men det har inte blivit av förrän nu. Det där med fortsättningar på historier som egentligen inte har någon självklar fortsättning går ju inte alltid så bra. Men jag tar dem en i taget och i det här inlägget blir det den första; Sommar på strandpromenaden.

Polly och Huckle har flyttat in i fyren och allt är fantastiskt. Polly sliter på det lilla bageriet men trivs för första gången på länge riktigt bra med sitt liv. Tills ägaren till bageriet plötsligt dör och hennes syster tar över. Systerns son får i uppdrag att effektivisera rörelsen och hans åsikter om hur man bör driva ett bageri går inte riktigt ihop med sättet som Polly fått det så framgångsrikt på. Snarare innebär de raka motsatsen och det skär sig ganska snart. Polly står utan jobb men med en fallfärdig fyr att ta hand om. Vad ska hon göra nu?

Här finns lite samma känsla som i den första, och den påminner rätt mycket om de problem som Polly fick brottas med där. Men trots att de egentligen är ganska lika fungerar det bra. Det är mysigt, även om det känns lite hopplöst när man för en stund nästan tror att Polly och Huckle är på väg att göra slut. Neil, den lilla lunnefågeln, hoppar runt och är söt och jag önskar återigen att jag hade en lunnefågel som husdjur. Och jag blir sugen på att baka bröd.

Så är man ute efter en mysig stund till är det här absolut en läsvärd bok. Den är inte djup överhuvudtaget, men ibland behöver man bara något lättsmält och gott.

Sommar på strandpromenaden
Jenny Colgan
Massolit förlag (2016)
Betyg: 3

Den bästa sortens feel good

Polly och Chris tvingas sätta sitt företag i konkurs och inser samtidigt att de nog ska göra samma sak med sitt förhållande. Eftersom de knappt har några pengar att leva på bestämmer sig Polly för att leta efter det billigast tänkbara boendet – vilket visar sig vara en fallfärdig lägenhet ovanpå ett gammalt bageri, på en ö. Trots hennes bästa väns himlande ögon flyttar hon dit och börjar leta efter orken att ta tag i sitt liv. För att lugna sig ägnar hon sig åt sin favoritsyssla bakning, någonting som snart gör att hon kommer i konflikt med ägaren till den lilla öns bageri. Inte lätt.

Det bästa med den här boken är humorn som träffar rätt nästan hela tiden – och alla underbara beskrivningar av brödbakningen. Jag får nästan svårt att fortsätta läsa för att jag så gärna vill gå och baka bröd i stället. Eller möjligtvis äta det, det hade också funkat.

Plus att jag, precis som Polly, vill ha en liten lunnefågel att ta hand om. Neil, som hon döper honom till, känns så underbart söt. Och visst, det kanske är en detalj som egentligen känns lite överdriven men ibland behöver man små söta lunnefåglar som återvänder för att de älskar en.

Kärlekshistorierna hade jag dock klarat mig utan. Polly lyckas både bli förtjust i en fiskare och en biodlare, och jag antar att tanken är att jag ska börja fundera på vem av dem hon ska välja och hur det ska gå. Men ärligt talat skiter jag fullständigt i det, jag är mer intressant av brödbakningen och Pollys sätt att varva ner.

Får jag också flytta till en liten ö och bara baka bröd?

T T T
Det lilla bageriet på strandpromenaden
Jenny Colgan
Förlag: Massoli förlag (2015)