TidningsIda

– om böcker och språk

Litterära nyårslöften

375175_10151244707929213_1642930200_n

Ja, jag vet. Det brukar gå sådär med nyårslöften. Men jag tänker ändå att det är värt ett försök. Kanske, kanske kan 2016 bli året då jag faktiskt klarar av att uppfylla några av mina litterära nyårslöften. Det känns som jag är på god väg.

  • Skriv något kort om allt jag läser. Vi kanske inte alltid behöver kalla det en recension, men alla böcker förtjänar att i alla fall omnämnas på bloggen.
  • Och som en följd av det förra. Skriv direkt efter att jag läst ut boken. Det blir inte lättare ju längre tiden går. Även om jag har bra minne för böcker.
  • Läs, läs och läs. Det kommer svackor, men det kommer också perioder när lässuget är stort. Ta tillvara på de tillfällena.
  • Ta hand om bloggen. Vi har varit ett par länge nu och relationen förtjänar att vårdas. Oavsett om någon läser eller inte.

Ja, de känns rätt vettiga faktiskt. Läslust och blogglust ska vara temana för 2016. Efter lite svackor i framför allt det senare under 2015 känner jag mig pepp på att ta nya tag igen.

Det här med recensionerna…

Veckans bokbloggsjerka hos Annika berör något som är lite av en öm tå hos mig, nämligen recensioner och hur jag gör. Frågan lyder med exakt:

Hur ser din recensionsprocess ut? Skriver du anteckningar (eller viker hundöron) under tiden du läser? Recenserar du en bok direkt efter du har läst ut den?

Kort sagt: dela med dig av dina bästa recenseringstips!

Jag önskar att jag kunde svara att jag alltid recenserar en bok direkt efter att jag läst den, men det vore en lögn. Ambitionen är att jag någon gång ska börja göra det, men dit har jag inte kommit än. I stället kan det dröja en liten stund, vilket jag dock inte alltid tror är negativt. Det känns bra att låta boken sjunka in en stund och få bearbeta vad man tycker lite innan man sätter sina ord på pränt.

Men att jag kan göra så beror ju på att jag i första hand lustläser, det är för min skull och ingen annan jag läser böckerna. Självklart försöker jag recensera så nära inpå ett recensionsdatum som möjligt när jag fått ett recensionsex, men när det gäller övriga böcker har jag ingen bestämd tid.

Jag viker inga hundöron och jag tar inga anteckningar. Jag har ett ganska bra minne för vad jag har läst och skriver allra bäst på känslan och minnet av boken. Ibland händer det att jag bläddrar efter någonting speciellt, men oftast går det av sig själv. Och jag tycker att det funkar väldigt bra på det sättet.

Ett mål att klara före Bokmässan

Jag har alltid en tendens att hamna efter när det gäller att publicera recensioner på de böcker jag har läst. Men nu har jag bestämt att det får vara slut på det. När jag åker i väg på Bokmässan ska alla böcker jag har läst hittills i år ha recenserats på bloggen. Det innebär nästan en recension om dagen fram tills den 26 september, men det ska vi väl klara av?

Hoppas att ni också står ut med det, självklart kommer bloggen inte bara att bestå av recensioner under den här tiden. Fokus hamnar givetvis där, men det blir som vanligt mycket annat också. Och sedan växlar vi upp rejält under Bokmässan.

En liten ursäkt

Jag har varit väldigt dålig på att publicera mina recensioner på senare tid, vilket jag till en viss del faktiskt har någonting att skylla på. Min internettrafik för april tog nämligen slut för någon vecka sedan och det blev då väldigt svårt att surfa – för att inte tala om ladda upp inlägg med bilder tagna med något annat än mobilkamera. Så därför la jag helt enkelt ner planerna på att recensera ikapp och bestämde mig för att avvakta lite.

Men nu är det ny månad och dags för nya tag. Så framåt helgen tänkte jag börja ruscha på lite med recensionerna igen.

Uppryckning

November går mot sitt slut och här sitter jag och har inte bloggat på typ en vecka. Så går det när tiden springer ifrån en, trots att jag inte har en aning om vad jag har gjort i stället. Men nu är det i alla fall snart dags för december – äntligen – och det innebär att jag måste se till att komma ikapp med mina recensioner. Alla årets lästa böcker ska vara recenserade före årsskiftet och eftersom jag planerar att hinna med en hel del även i december är det alltså dags att sätta lite fart nu.

Recensionsrace

Jag tittade igenom bloggen och började inse att jag har kommit ganska rejält på efterkälken på recensionsfronten. Några av dem finns dock påbörjade och väntas på att skrivas klart, medan andra behöver börjas från början på. 12 recensioner finns kvar, augusti har ytterligare 15 dagar.

Med ett litet recensionsrace och en recension om dagen kanske jag lyckas med att komma i kapp igen innan hösten gör sitt intåg med september?

En påminnande jerka

När det är dags för bokbloggsjerkan, då vet man att helgen har anlänt än en gång. Och att tiden gått väldigt fort sedan förra veckan… Så nu är det alltså dags för den här helgens fråga à la Annika.

Recenserar du alla böcker du läser?

Min tanke med bloggen är att alla böcker som jag läser ska recenseras här, och det har jag också hållit mig ganska bra till. Några undantag finns, när jag av någon anledning inte har känt att jag behöver recensera en bok – som till exempel när jag läste en bok om förmänskligande av hundar i researchsyfte till mitt slutarbete på utbildningen.
Annars ska allt jag har läst finnas tillgängligt här, sammanfattat i Jag har läst och de årsspecifika listorna sedan jag startade bloggen. Just nu ligger jag dock efter och den här jerkan påminner mig om att jag har en hel del recensioner att publicera ikapp. Tur då att jag har min lilla röda bok där jag skriver ner mina tankar om boken och att jag har ett väldigt bra minne för vad jag har läst!

 

Är jag inte som alla andra?

Ibland tvekar jag. Jag gillar ofta böcker som ingen annan verkar gilla, men framför allt så verkar jag ogilla de böcker som hyllas av alla – bokbloggare, kritiker, allmänheten. Jag sågade Hundraåringen om någon nu missade det, och just nu känner jag starkt för att göra samma sak med Svinalängorna. Även om det på något sätt känns som att man inte “får” det.

För visst är det väl så ibland? Vissa saker ska man helt enkelt gilla, oavsett om det är film, musik, böcker eller något annat – just för att alla andra gör det. Och det vill jag inte göra. Jag vill stå för vad jag tycker, även om det betyder att jag inte är som alla andra. För uppenbarligen är jag inte det, åtminstone inte när det gäller moderna svenska klassiker (om man nu kan kalla dem det).

Så vi får helt enkelt se vad det blir för recension av Svinalängorna. Stay tuned.