3 x Börjlinds

Read More

Inför höstens Bokens afton läste jag för första gången någonting av Cilla och Rolf Börjlind och blev helt lyrisk. Varför hade jag missat dem? Det var ju helt fantastiskt. I alla fall boken jag läste, Sov du lilla videung, och jag insåg att jag måste ta reda på om de tre tidigare böckerna var lika bra.

Nu var det dags och på två veckor har jag plöjt igenom de tre tidigare och jag känner nästan att de förtjänar att sammanfattas i ett och samma inlägg.

Alla tre i korthet: Det var inte speciellt svårt att sträckläsa alla tre. De är utan tvekan spännande. Men var och en har sina styrkor och sina svagheter. Självklart blir huvudpersonerna väldigt inblandade, som det brukar vara i deckare, och det är det jag har vissa svårigheter med. Framför allt i den första. Men sammantaget är det en väldigt välskriven och bra serie. Men den sista – Sov du lilla videung – är klart den bästa.

Springfloden: En gravid kvinna hittas nergrävd vid vattenkanten på 1980-talet och fallet får aldrig någon lösning. Nu, många år senare, tar polisstudenten Olivia Rönning upp fallet i en skoluppgift och kommer på helt nya saker som gör att man gör flera framsteg, och lyckas även leta reda på den före detta polisen Tom Stilton som hade hand om fallet då, men numera är hemlös. Men Olivia kommer för nära vissa personer och riskerar att dras in alldeles för mycket själv. Och till slut gör hon det, vilket är det jag har mest emot med den här boken. Det kommer en twist som jag helt klart hade kunnat vara utan, det blir för skruvat på slutet. Risken finns att jag inte hade fortsatt läsa om jag hade börjat med den här boken (nu råkade jag ju börja med den fjärde), för jag blir rätt irriterad på slutet. Utan tvekan är det här den svagaste boken i serien.

Den tredje rösten: Olivia har efter det som hände i slutet på första boken bestämt sig för att inte bli polis och ger sig ut och reser. När hon kommer hem har hennes mammas granne begått självmord – men frågan är om det verkligen är självmord. Olivia stöttar mannens dotter och inser snart att det finns åtminstone två potentiella mordmotiv bakom i stället. Samtidigt har Tom Stilton tagit sig upp från hemlösheten och åker ner till Frankrike för att hjälpa en vän att ta reda på mer om ett mord som har begåtts där. Att allting hör ihop känns självklart från första stund, så det är ingen spoiler att säga det. Lite bättre hopknutet än i första boken är det och det känns som att paret Börjlind hittat sin stil lite mer i den här boken. Det är lagom högt tempo och välskrivet.

Svart gryning: Det här är den boken som gör riktigt ont i magen att läsa, för det handlar om mördade barn. En liten flicka hittas med nacken avvriden i en sandlåda i Skåne och någon dag senare händer samma sak i Stockholm. Olivia är polis igen och jobbar nere i Skåne och blir självklart indragen i fallet med flickan. Frågan är om de båda morden hör ihop och om de i så fall är hämndmord eller kanske rasistmord (båda barnen har utländskt ursprung)?
Här börjar jag närma mig känslan jag hade när jag läste Sov du lilla videung. Det är vidrigt, men samtidigt spännande – och helt omöjligt att lägga ifrån sig. Även om man ganska snart förstår hur det hela hänger ihop så blir det lika spännande varje gång poliserna går åt fel håll.

Sedan då? Eftersom jag tycker att böckerna blir bättre och bättre så hoppas jag självklart på en femte del om Olivia Rönning och Tom Stilton. Vi får väl se vad den kan handla om.

Cilla och Rolf Börjlind
Springfloden (2012) – Betyg: 2
Den tredje rösten (2013) – Betyg: 3
Svart gryning (2014) – Betyg: 3

Ett spännande tips

Read More

Varje fredag–måndag håller Annika på alkb.se i något hon kallar för Bokbloggsjerkan. Det innebär i korthet att hon varje vecka ställer en fråga man kan svara på på sin egen blogg, sedan länkar man till sitt svar hos henne och så hoppar (jerkar) man runt bland alla andra bloggar som har svarat. Det här har jag varit med i länge och det är en av veckans höjdpunkter. (en liten förklaring för eventuella nytillkomna läsare som inte kommer från bokbloggsfären)

Veckans fråga/ämne är som följer:

Berätta om en bok (eller flera) som du tycker är riktigt spännande!

Nu är det ett tag sedan jag läste något av S J Bolton, eller Sharon Bolton som hon numera har på omslagen, men böckerna om Lacey Flint är riktigt, riktigt spännande. Första läste jag 2013 – Nu ser du mig – och sedan dess har det hunnit bli ett par till även om jag nu ligger lite efter.

Nu ser du mig är första boken om Lacey Flint och där får man lära känna den unga Londonpolisen som alltid varit fascinerad av seriemördare. Att hennes första fall då råkar bli en copycat på Jack the Ripper är nästan en slump som är för bra för att vara sann. Speciellt eftersom morden alltid inträffar i närheten av Lacey.

Det som framför allt gör det spännande är att man inte har en aning om vart man ska föras härnäst. Ena stunden tror man att man vet vem som är mördaren och hur allt hänger ihop, men nästa stund visar det sig att det var helt fel. Precis som det ska vara för att lyckas skapa en riktigt, riktigt spännande bok.

Läskigt bra skrivet

Read More

sjukasjälarÄnda sedan jag för många år sedan fick i uppdrag att recensera Kristina Ohlssons Tusenskönor i lokaltidningen har jag kastat mig över allt hon skrivit. Det är egentligen otroligt hur någon lyckas skriva så mycket, inom olika ämnen och lyckas så bra. Nu har jag visserligen inte läst hennes barnböcker, men jag vågar gissa att de är minst lika bra som hennes deckare för vuxna. Lägstanivån är helt enkelt väldigt hög.

Nu har hon gett sig in på området skräck. En genre som egentligen inte tilltalar mig det minsta, men eftersom det var just hon som skrivit var jag väldigt nyfiken. Och det är jag glad över.

Boken handlar om en hemsk händelse i Kristianstad. Allt började med att träd sattes i brand, sedan försvann någon i huset där det brunnit. Först en kvinna vid namn Lydia, sedan den unga kvinnan Fanny och slutligen Fannys före detta pojkvän Lukas. Med den skillnaden att Lukas lyckades ta sig tillbaka, dock utan minne. Orten har aldrig fått något svar på vad det egentligen var som hände och en del tror nog fortfarande att det egentligen var Lukas som gjorde det.

Fannys föräldrar får en stor roll. Framför allt hennes pappa Gunnar har svårt att glömma det som hänt och får ingen ro så länge han inte vet vad som hände hans dotter. När Lukas dessutom tio år efter att han lämnade sitt barndomshem dyker upp igen rivs såren upp på nytt och Gunnar kan inte låta bli att försöka ta reda på vad som hände.

Samtidigt återvänder också Fannys och Lukas barndomskompis David till Kristianstad. Tillsammans med sin gravida flickvän Anna har han köpt den gamla prästgården. Men Anna känner att allt inte är som det ska, det dyker upp mysiga tecken i huset, saker försvinner och hon hör röster. Vad är det egentligen som hänt i huset?

Den spöklika, skrämmande spänningen finns där från början. Men den är av varierande karaktär. I början skrivs den läsaren nästan för mycket på näsan, man ska helt enkelt tycka att det är otäckt. Men sedan blir det mer lagom, varje liten grej Anna är med om är obehaglig, det finns ingen logisk förklaring. Samtidigt hoppas jag, som inte gillar övernaturliga saker, hela tiden på att just få en logisk förklaring.

Att Kristina Ohlsson kan skriva så att det blir spännande är det ingen tvekan om. Jag kan helt enkelt inte sluta läsa, jag vill veta vad det egentligen är som händer. Samtidigt har hon lyckats skapa intressanta personer, framför allt är hennes beskrivning av Gunnar och hans sorg väldigt nära och stark. Det tar ett tag innan man får grepp om en del av de andra, men det visar sig att det ska vara så. Vilka de är och varför de agerar som de gör faller på plats allt eftersom.

Men – och det är tyvärr ett ganska stort men – så känns slutet överdrivet och hoprafsat. Nästan lite i Kepler-stuk. Synd, för annars hade det här varit fruktansvärt bra.

Sjuka själar
Kristina Ohlsson
Förlag: Piratförlaget (2015)
Typ och sidor: E-bok – 381 s
Betyg: T T T
Recensionsexemplar