TidningsIda

– om böcker och språk

Långt ifrån en enkel familjerelation

När tolvårige Milo är med om en cykelolycka rusar hans familj för att finnas vid hans sida på sjukhuset. Och alla behöver en syndabock, det känns på något sätt lättare då. Snabbt riktas allas blickar mot Milos moster Marguerite, som var med honom när olyckan hände. Varför satt de inte hemma och gjorde läxor som de skulle?

Tiden går och Milo blir inte bättre, vilket går ut över familjen. Gamla bråk kommer upp till ytan igen och det visar sig att de har en långt ifrån enkel relation med varandra. Och medan Milo ligger med en oviss framtid på sjukhuset gäller det för de andra att reda ut allt som ligger och gnager. Det påverkar honom och så länge hans familj inte kommer överens är det svårt för honom att bli bättre igen.

Typ så. Egentligen är det svårt att berätta om handlingen i boken, för det händer inte så mycket. Utgångspunkten är ju olyckan, sedan är resten egentligen bara historia. Och de olika karaktärerna – Valérie Tong Cuongs stora styrka. Jag fastnade för hennes sätt att beskriva helt olika sorters personer i samma bok utifrån samma handling i Mirakelverkstaden, men frågan är om hon inte gör det ännu bättre i Olyckan. Perspektiven växlar, från Milos mamma till hans moster, från mormor till pappa. Den enda som inte får berätta sin version är Milo, vilket är fint eftersom han ändå är centrum i alltihop.

Framför allt fastnar jag för Milos moster Marguerite. Hon har inte haft det enkelt och det har verkligen påverkat henne, mer än man från början skulle kunna tro.

Olyckan
Valérie Tong Cuong
Förlag:
Sekwa (2016)
Typ och sidor: Danskt band – 260 s
Betyg: 4

Den perfekta kombinationen

Efterlängtad bok, efterlängtat väder, efterlängtad ledighet. Kan det bli bättre?

Milo är som berusad av barnslig förtjusning, av glädje, av lätthet, berusad av lycka – sekunden före smällen skrattar han fortfarande med vidöppen mun medan han trampar. Sedan går allt i kras. 

Nio intressanta aprilböcker

Jag vill inte påstå att jag har gjort en grundlig undersökning av vilka böcker som släpps i april, men jag har letat lite här och lite där och lyckats hitta hela nio boksläpp som jag ser fram emot. Antingen för att jag har läst någonting av författaren förut och har höga förväntningar, eller för att någonting annat lockade mig (förmodligen omslaget eller baksidestexten):

Nick Hornby: Funny Girl
Författare till Om en pojke och High fidelity. Tyvärr har jag inte läst någon av dem, men sett filmen Om en pojke och gillat. Dessutom är jag svag för 60-talet och det är just där den här boken utspelar sig.

Liane Moriarty: Stora små lögner
En författare jag föll pladask för förra året när jag fick hem Öppnas i händelse av min död i brevlådan. Hoppas på samma upplevelse nu.

Lisa Jewell: Flickorna i parken
Lisa Jewell ska vara riktigt bra på feel good, och i den mån man kan avgöra det av att bara ha läst en bok (Syskonmakaren) är jag benägen att hålla med. Den här ska absolut läsas i alla fall.

Agnès Martin-Lugand: Lyckliga människor läser och dricker kaffe
Trots att jag inte dricker kaffe så låter den här boken lockande. Jag gillar helt enkelt franska böcker, och jag gillar böcker som handlar om böcker.

Christina Kjellsson: Nu är jag ung hela mitt liv
“En mörk ungdomsskildring i mitten av 70-talet” som låter intressant. Och jag föll för omslaget.

Chigozie Obioma: Fiskarmännen
I senaste numret av Vi läser fanns en intervju med den här debutförfattaren som fick mig att bli riktigt intresserad. Den handlar om några bröder som får höra en profetia som sedan gör stämningen helt annorlunda mellan dem.

Maria Ernestam: Den sårade pianisten
Relationer, hemligheter och drömmar. Och ett vackert omslag.

Carin Hjulström: Kärlek sökes
För flera år sedan gillade jag Carin Hjulströms första bok om journaliststudenten Frida Fors. Den andra var okej, och nu har jag förhoppningar på den tredje.

Valérie Tong Cuong: Olyckan
Alldeles nyligen fastnade jag totalt i Mirakelverkstaden, och för hur författaren lyckades skildra olika människor på ett trovärdigt sätt. Det här låter som att det skulle kunna bli lika bra.

När inte handlingen är det viktigaste

Varför har jag inte läst Mirakelverkstaden förrän nu? Vad har jag väntat på?

De tankarna kommer ganska snart när jag börjar läsa. Jag får känslan av att jag har hittat en ny Tillsammans är man mindre ensam, ja, kanske till och med en ny Anna Gavalda. Wow, helt enkelt.

Det handlar, liksom i Tillsammans är man mindre ensam, om trasiga människor som råkar hamna på samma plats. Millie, som efter en brand desperat försöker skapa sig en ny identitet. Mariette, som plötsligt inte står ut med sina bråkiga elever på skolan eller med sin man och sina barn. Och Monsieur Mike som deserterat från armén och bor på gatan.

Alla tre plockas upp av mannen från Mirakelverkstaden, en samlingsplats i en gammal urverkstad, som lovar att hjälpa dem på fötter igen. Det sker på helt olika sätt utifrån vilka de är, men alla tre börjar snart må bättre igen.

Att någonting inte är som det ska med Mirakelverkstaden märker man ganska tidigt. Det finns någonting lurt. Men man förstår inte varför och när man till slut får svaret blir jag tyvärr lite besviken. Det känns för enkelt, för hoprafsat.

Men egentligen är det skit samma. Upplösningen tillhör inte det som gör boken så fantastisk och egentligen inte allt som händer på vägen dit heller. Det är språket och hur karaktärernas känslor och inre utveckling beskrivs. Alla berättar i jag-form, ett kapitel var, och de har verkligen sin egen röst och sin egen historia. Det är fint och riktigt bra, helt enkelt.

T T T T
Mirakelverkstaden
Valérie Tong Cuong
Förlag: Sekwa (2014)

Lördagsläsning

  

Reafynden (de första?)

Ja, jag var faktiskt på bokrean redan före jobbet i morse, men jag har tyvärr inte hunnit fotografera dem än. Men det här är alltså vad jag lyckats samla på mig:

reafynd

Akademibokhandeln (ta fyra, betala för tre)
• Konsten att höra hjärtslag – Jan-Philipp Sendker. En bok så många nämnt att jag nu tyckte att det var dags att undersöka den själv.
• Den färglöse herr Tazaki – Haruki Murakami. Trots att jag har två olästa Murakami (1Q89) kunde jag inte låta bli att skaffa en till.
• Mirakelverkstaden – Valerie Tono Cuong. Också stått på att läsa-listan länge.
• Mrs Dalloway – Virginia Wolf. Jag har som regel att köpa minst en klassiker varje bokrea. I år kändes den här mest tilltalande, både till utseende och innehåll.

Dillbergs bokhandel
• Vaggvisor för små kriminella – Heather O’Neill. Velat läsa typ hur länge som helst, och den kommer definitivt att vara först ut.

Har du fyndat något i dag?

reafyndstapel

Det bästa av allt? Jag hade bestäm mig för att inte handla för mer än 300 kronor – och slutsumman blev 297 kronor.