Bättre än förra året

Jag är ganska svag för statistik, och såhär i halvårsskiftet är det ju svårt att inte jämföra fjolårets läsning med årets. Och det är ganska förvånande, eftersom jag har känt det som att jag har haft det lite svagt när det gäller läsningen den senaste tiden – men uppenbarligen har jag haft fel.

2014 hade jag fram till den 30 juni läst 20 böcker, innehållande 7 709 sidor.

I år har jag fram till den 30 juni i stället läst 29 böcker, innehållande hela 11 206 sidor!

Det blir rätt intressant när man ser det på det sättet. Även om siffrorna egentligen inte spelar någon roll så är de ju rätt roliga.

En lång läsrapport

Eftersom bloggandet varit sådär har det även gått ett tag sedan jag sist sammanfattade min läsning. Så därför tänkte jag att de tre (!) senaste månaderna skulle få ett gemensamt inlägg, bara för sakens skull (och för att jag vet att jag kommer vilja ha det sammanfattat i framtiden).

April-läsningen
Kristina Ohlsson: Mios blues (Inbunden/389 s)
Richard Ford: Kanada (E-bok/464 s)

Lästa böcker i april: 2
Manliga/kvinnliga författare: 1/1
Svenska författare: 1
Deckare/spänning: 1
Sanning: 0
Klassiker: 0
Inbundet/pocket(danskt band)/E-bok/ljudbok: 1/0/1/0
Sidor: 853 sidor

Maj-läsningen
Jonathan Franzen: Frihet (Pocket/651 s)
Dan Josefsson: Mannen som slutade ljuga (Inbunden/520 s)
Liza Marklund: Järnblod (Inbunden/392 s)

Lästa böcker i maj: 3
Manliga/kvinnliga författare: 2/1
Svenska författare: 2
Deckare/spänning: 1
Sanning: 1
Klassiker: 0
Inbundet/pocket(danskt band)/E-bok/ljudbok: 2/1/0/0
Sidor: 1 563 sidor

Juni-läsningen
Kristina Sandberg: Sörja för de sina (Ljudbok/498 s)
Jojo Moyes: Sista brevet från din älskade (E-bok/490 s)
Morgan Larsson: Det opålitliga hjärtat (Inbunden/426 s)
Katarina Wennstam: Stenhjärtat (Ljudbok/383 s)

Lästa böcker i juni: 4
Manliga/kvinnliga författare: 1/3
Svenska författare: 3
Deckare/spänning: 1
Sanning: 0
Klassiker: 0
Inbundet/pocket(danskt band)/E-bok/ljudbok: 1/0/1/2
Sidor: 1 797 sidor

När man ser det så här kan man helt klart konstatera att det är på väg åt rätt håll igen. Förhoppningsvis gäller det både läsningen och bloggandet nu.

Ja, jag vet…

… att jag sagt att slalomläsning inte är min grej. Och ändå gör jag det igen. 

Tanken var att läsa ut en i taget av de tre jag hade igång. Så jag började med den inbundna och fortsatte till ljudboken – och nu är den också utläst (Bra, va? Sällan jag lyssnar på en hel ljudbok och i juni lyssnade jag klart på TVÅ!). Sedan skulle jag läsa klart Etthundra mil

Men det är ju helt enkelt omöjligt att läsa på Ipaden utomhus när solen skiner. Och jag kan ju inte sitta på balkongen helt ensam utan någonting att läsa. Så då var jag tillbaka i slalomläsningen igen, trots allt…

  

Parallelläsningens månad

bockerjuni

Jag läser sällan mer än en bok i taget. Men juni har varit en månad med mycket resande och då anpassar jag min läsning efter var jag befinner mig.

Därför har jag just nu, vilket är högst ovanligt, hela tre böcker i gång. Jag läser Det opålitliga hjärtat av Morgan Larsson som fysisk, inbunden bok, Etthundra mil av Jojo Moyes som e-bok på paddan och slutligen Stenhjärtat av Katarina Wennstam som ljudbok på mobilen – framför allt i bilen.

Och det funkar faktiskt riktigt bra. Kanske kommer jag bättre överens med parallelläsning än jag trott.

Nu är bara frågan vilken av dem jag ska läsa ut först…

Jojo Moyes-semester

 
Första delen av sommarens semester är inledd och därmed även sommarläsningen. Och tydligen blir det en Jojo Moyes-semester (i alla fall än så länge). I midsommarhelgen har jag ägnat mig åt Sista brevet från din älskade och nu kastar jag mig över Etthundra mil

En bra början på semestern va?

(Och ja, jag tänker göra ett nytt försök att hitta tillbaka hit till bloggen igen) 

Jag kan inte förklara exakt varför, men läs den!

IMG_2999En dag låg en bok i min brevlåda. En bok jag aldrig hört talas om och som jag inte hade några speciella förväntningar på. Men det visade sig bli riktigt bra.

Utgångspunkten för hela historien är ett brev. Ett brev som Cecilia hittar när hon städar på vinden. Det visar sig vara ett brev från hennes man och har texten ”Öppnas i händelse av min död” på kuvertet. Hon blir självklart jättenyfiken och öppnar till slut det. Och ingen av oss, varken Cecilia eller jag hade nog kunnat tänka oss vad det står i det.

Parallellt med Cecilia får vi följa ett antal andra personer. Som en kvinna som blir lämnad av sin man för sin bästa väninna, och en kvinna vars dotter blev mördad för flera år sedan. Självklart förstår man att de här historierna kommer att vävas samman. Men man förstår inte hur. Förrän allt plötsligt brakar loss och boken blir något helt annat än vad man hade väntat.

Om man då har förväntat sig en småmysig, enkel feel good – som jag gjorde baserat på utseendet och det jag kunde läsa på baksidan – blir läsningen en chock. På ett bra sätt. Det här är så långt ifrån en klassisk feel good man kan komma. Det är snarast omöjligt att kategorisera den. Enda sättet är att läsa den.

T T T T
Titel:
Öppnas i händelse av min död
Författare: Liane Moriarty
Förlag: Albert Bonniers förlag (2015)
Typ och sidor: Inbunden – 346 sidor
Recensionsex

Efterlängtad uppföljare som nästan klarar förväntningarna

lotus-bluesJag blev stormförtjust i Kristina Ohlssons nya deckarserie när jag läste Lotus blues. Och att avsluta på ett sådant sätt att jag genast började längta efter del två var både effektivt och elakt.

Så jag blev överlycklig när jag till slut fick kasta mig över Mios blues. Förväntningarna var skyhöga. Om den klarade dem? Nästan.

För Kristina Ohlsson kan verkligen det här med spänning. Jag klarar inte av att lägga ifrån mig Mios blues alls. Jag vill verkligen veta var den lille Mio egentligen har tagit vägen – och på vilket sätt advokaten Martin Benner själv hör ihop med den mystiska personen om Sarah och den konstiga Lucifer. Så spänningen jag vet sedan tidigare att jag ska få gör mig inte besviken.

Däremot tycker jag att det ibland blir lite för mycket amerikansk thriller mot vad jag hade väntat mig. Lite väl skruvat. Emellanåt bara spännande och trevligt, men stundtals alldeles för mycket. Så hon balanserar på gränsen till att bli för överdriven, men efter mycket funderande tycker jag att hon håller sig på rätt sida.

Och Martin är en intressant person. Långt ifrån enkel, långt ifrån svartvit. Ganska skönt i den här deckarvärlden där poliser är huvudpersoner och ofta helt lever upp till den förväntade rollen.

Plus att jag tycker att det är briljant att sammanfatta Lotus blues i början av Mios blues. För jag kom ärligt talat inte ihåg allting när det gått ett tag sedan första boken kom och då var det väldigt tacksamt att få börja på det sättet.

T T T
Titel: Mios blues
Författare: Kristina Ohlsson
Förlag: Piratförlaget (2015)
Typ och sidor: Inbunden – 389 sidor
recensionsex

En tyst månad

Det har visst blivit en tyst månad. Inga inlägg alls sedan den 1 april. Men ibland blir det så, när det är andra saker man hellre gör.

Jag hoppas dock att det kommer vända under maj och att jag dyker upp här lite mer. Och att ni trots det kommer tillbaka igen.

Det kom ett paket…

IMG_3109
Jag är med i Boklusens bokbyte – och nu har mitt paket landat i brevlådan. Och självklart kunde jag vänta länge med att öppna det och bara fundera på vad som fanns inuti det…

Eh, nej. Jag kastade mig genast över det av nyfikenhet. Både över vad som fanns i paketet och vem det kunde vara från. Och så här såg det ut när jag öppnade:

IMG_3111Min hemliga bokvän hade lyckats få ihop en mycket spännande blandning. Av böckerna var det bara Singoalla jag kände till och den passade ju mycket bra in på att jag vill läsa fler klassiker. Chokladen passar perfekt och teet tycker jag är fantastiskt gott. Så ett mycket lyckat paket.

Men jag lyckas inte lista ut vem du är, du hemliga bokvän. Vad någon av delarna en ledtråd?